Dagens PS

Gifta dig igen? Ingen bra idé...däremot äktenskapsförord

Äktenskapsförord kan göra en skilsmässa lättare ur ekonomisk aspekt
På väg att glida isär? Verkligheten i många äktenskap, vilka slutar i skilsmässa. Äktenskapsförord kan underlätta om relationen går i kvav. (Foto: Vilhelm Stokstad/TT)

Att gifta om sig är ingen bra idé. Åtminstone inte statistiskt och sett till hållbarhet. Äktenskapsförord kan däremot vara det – av flera skäl.

Under 2025 gifte sig 46 431 par i Sverige. Under samma år ägde 21 561 skilsmässor rum, men statistiken har fällor eftersom äktenskap kan avslutas genom att man skiljer sig eller genom att en av parterna dör.

Det är vanligast att skilja sig i åldern 35–49 år och snittet för ett svenskt äktenskap som slutar i skilsmässa är 12,4 år.

När det gäller hur mycket vi skiljer oss i Sverige är det möjligen så att vi inbillar oss att skilsmässor är extremt vanliga eller har blivit betydligt vanligare.

Riktigt så är det inte. Ser vi tiden sedan millennieskiftet har vi i Sverige gått från att då ha 7,0 skilsmässor per 1 000 gifta svenskar till att 2021 vara på exakt samma nivå och åren efter se den sjunka till 6,4 respektive 6,3.

Om den gått upp och ned detta kvartssekel? Jovars – men inte mer än till att ha varit lägst just 6,3 och högst 8,3, enligt SCB.

Skilsmässodagen är här – bästa rådet. Dagens PS

Gifta om sig? Det håller inte…

Ganska många svenskar gifter sig numera mer än en gång, dock utan större framgång när det gäller äktenskapets hållbarhet.

6 av 10 som gifter sig för andra gången skiljer sig, att jämföra med 4 av 10 som gifter sig för första gången.

Det är inte heller så att man blir mer säker på sin sak om man fortsätter. Faktum är att av dem som gifter sig en tredje gång ökar risken för skilsmässa till 7 av 10.

Om man nu ändå gifter sig – vilket många av oss gör – dyker frågan om äktenskapsförord upp.

En minoritet skriver äktenskapsförord och även om andelen ökar, så ökar den ganska långsamt.

2016 skrev 23,5 procent av de som gifte sig äktenskapsförord. 10 år senare, 2025, var andelen 30,9 procent.

Jämställt? Ja, men inte förrän om 134 år. Dagens PS

Mitt, ditt – och vårt

Ett äktenskapsförord är, enkelt uttryckt, ett avtal om vad som ska vara enskild egendom i ett äktenskap. Det kan skrivas när som helst under ett äktenskap eller inför ett äktenskap.

Man skriver helt att det som var och en har med sig in i äktenskapet ska vara den personens enskilda egendom – och därmed inte vara något som fördelas i den (eventuellt) kommande skilsmässan.

Ett äktenskapsförord kan man skriva innan man gifter sig, eller för den delen när som helst under äktenskapet.

Det behöver inte vara högtidligt formulerat utan bara innehålla att det som var och en av de två i dag äger och i framtiden förvärvar ska vara den personens och att ingen giftorätt ska föreligga i äktenskapet – eller bara gälla det var och en äger när man gifter sig.

Dragkampen om pengarna är något man kan minimera med ett äktenskapsförord. Skilsmässor är frekventa i Sverige och detta en god gardering. (Foto: Jonas Ekströmer/TT)

Enda sättet att undanröja

Giftorätten innebär att äkta makar har rätt till hälften var av värdet på i princip alla gemensamma tillgångar.

Enda sätt att komma runt det är att avtala bort giftorätten via äktenskapsförord. Den som har barn sedan tidigare och inte vill de ska påverkas negativt vid en skilsmässa har också nytt av ett äktenskapsförord.

Ett viktigt påpekande är att man kan välja om man avtalar bort hela eller delar av giftorätten

Men ett gott råd är allmänt att skriva ett äktenskapsförord och därmed undanröja risken för att bli osams om åtminstone det.

Och ska man gifta sig fler gånger kan det ju – utifrån siffrorna ovan – vara en bra idé att ta det som rutin att skriva äktenskapsförord…

Ministern vill att medborgarna ska ha sex på jobbet. Dagens PS

Listan/Så många skriver äktenskapsförord

(Anger andelen per år som skrivit äktenskapsförord. Inom parentes antalet äktenskapsförord/antalet giftermål)

2016: 23,5 procent (12 647/53 800)

2017: 24,6 procent (12 920/52 500)

2018: 25,5 procent (13 000/51 000)

2019: 27,7 procent (13 400/48 400)

2020: 33,6 procent (12 633/37 600)

2021: 30,9 procent (12 025/38 900)

2022: 27,4 procent (13 103/47 800)

2023: 29,8 procent (13 097/44 000)

2024: 30,3 procent (13 588/44 800)

2025: 30,9 procent (14 323/46 400)

(Källa: Skatteverket, Di)

Jämställt – då får vi bättre kondition. Dagens PS