Inflationstrycket i Sverige mattas av. Det kan i sin tur bana väg för räntesänkningar framöver, menar sparekonomen Felicia Schön. Samtidigt finns en osäker faktor i bakgrunden: konflikten i Mellanöstern.
Ekonomen: Därför lär räntan sänkas – trots oro för krig
Den totala inflationen, mätt enligt KPI, låg på 0,5 procent i februari jämfört med samma månad i fjol, enligt preliminära siffror från Statistiska centralbyrån. Samma nivå gällde även i januari.
Bakom siffran döljer sig olika prisrörelser. Livsmedelspriserna steg i långsammare takt än tidigare, vilket drog ned inflationen. Samtidigt började boendekostnaderna öka igen efter en period med lägre nivåer.
Missa inte: Om kriget kommer: Det händer med dina lån och sparpengar. Dagens PS
Viktigt inflationsmått faller
Det mått som Sveriges riksbank använder för att bedöma inflationen är KPIF, där effekten av bolåneräntor räknas bort.
Här syns en tydligare nedgång.
Den preliminära inflationstakten enligt KPIF sjönk från 2,0 procent i januari till 1,7 procent i februari på årsbasis. Riksbankens mål är att inflationen ska ligga på runt två procent.
Enligt sparekonomen Felicia Schön på Avanza pekar utvecklingen på att inflationstrycket fortsätter nedåt.
”Det är väldigt tydligt att trenden för inflationstakten fortsatt är nedåtgående, om man rensar för de volatila energipriserna – men den stora frågan är vad som kommer hända med inflationen framöver med tanke på den pågående konflikten i Mellanöstern”, säger hon till Dagens Nyheter.
Inflationen kan sticka iväg
Problemet är inte minst oljepriset. Att Iran har stängt Hormuzsundet har stor påverkan på världsmarknaderna eftersom en stor del av all sjöburen frakttrafik går därigenom – inte minst de stora oljefartygen.
Dyrare energi slår mot transporter, produktion och i slutändan konsumentpriser.
“Inflationen kommer att sticka iväg eftersom priset på energi, råoljan, kommer att gå upp. Det här kommer att visa sig i hela västvärlden. För vissa länder, som Sverige, kommer det bli mer kännbart eftersom vi importerar mycket av det vi konsumerar”, konstaterade Darush Yazdanfar, professor i företagsekonomi och finans, häromdagen.
Det kan i sin tur leda till att riksbanken tvingas höja räntan, menar han.
Läs även: Analytiker: Sälj bostaden innan 1 april. Dagens PS
Bedömer att räntan snarare sänks
Även Schön menar att en längre konflikt kan driva upp inflationen genom högre priser på olja, energi och transporter. Men sådana utbudsstörningar går inte att lösa med högre ränta, menar hon.
Därför ser hon ändå en annan riktning framåt.
“Av den anledningen är det mycket mer troligt att vi får se fler räntesänkningar än räntehöjningar i närtid, trots risk för ökad inflation. Jag ser risken för högre ränta som väldigt låg”, konstaterar Schön.
Läs också: Inflationssiffran ändrar spelplanen – så kan din ränta påverkas nu. Realtid
