KTH-professor: Så lätt försvinner inte segregation

På uppdrag av Region Stockholm har han kikat på effekterna av en blandning av bostadsägande och hyresrätter och slår fast att en förändring av olika upplåtelseformer på sin höjd har marginell eller ingen påverkan alls.

”Bakgrunden är att det i politiken och stadsplaneringen finns en bild av att det är bra att blanda olika upplåtelseformer. Det finns en del studier och artiklar kring detta men ingen har tidigare haft ambitionen att titta på det kausalt. Jag har velat ta reda på hur inkomstsegregationen påverkas om man bygger hyresrätter i höginkomstområden och ägt boende i områden som domineras av hyresrätter”, berättar Wilhelmsson i en artikel på Bostadspolitik.se.

Han har begränsat sin studie till inkomstsegregationen och inte studerat varifrån de boende kommer eller dylikt.

Ingen snabb lösning på segregationen

Han konstaterar att det inte är någon lösning på segregationen att mixa upplåtelseformer. De som tror det har fel, framhåller KTH-professorn.

Både när det gäller byggande av ägda boenden i hyresrättsområden, och tvärt om hyresrätter i ägda boendeområden är effekterna väldigt små.

”I områden där man ökat andelen hyresrätter med 10–15 procentenheter har inkomstskillnaderna minskat med 3–4 procent”, säger Mats Wilhelmsson som gjort sin studie genom att titta på hur mycket det skiljer mellan percentilerna 75 och 25 på inkomstskalan.

Boende som förbättrar sin inkomst brukar, tror man, flytta från så kallade utsatta områden. Men in flyttar då andra låginkomsttagare och då får området oavsett inget lyft.

Så ser KTH-professorns förslag ut

Genom att bygga bostadsrätter och ägda boenden i områdena ändrar området karaktär och den kan få den som får bättre inkomst att stanna, men inte heller det har den här studien visat.

”Det har hittills inte sett ut så. Det finns inte så många fall att titta på, men det har varit svårt att hitta mätbara effekter”, säger Mats Wilhelmsson till Bostadspolitik.se.

Han menar dock att det kan få mer positiva effekter över tid, men att det då handlar om lång tid och att ägna sig åt den här typen av bostadspolitik blir dessutom dyrt för att minska segregationen, betonar KTH-professorn som i stället förespråkar ökad rörlighet och borttagning av inlåsningseffekter.

I sammanhanget pekar han på förturer i bostadskön eller höjda bostadsbidrag.

Läs även: Gängvåldet leder till ökad segregation – bostadsområden får nobben DagensPS