Lägre kontantinsats ska öppna bostadsmarknaden för fler, men ekonomer varnar för att den nya bolånereglerna kan skapa nya problem för hushåll som behöver renovera, separera eller ställa om sina hem.
Ekonomer varnar: Nya bolåneregler slår snett och skapar andra problem
De nya bolånereglerna lanserades som en lättnad för unga och förstagångsköpare.
Från den 1 april höjdes bolånetaket från 85 till 90 procent av bostadens värde, samtidigt som det skärpta amorteringskravet togs bort.
Tanken är tydlig: det ska bli enklare att ta sig in på bostadsmarknaden och behovet av dyra blancolån ska minska.
Men samtidigt växer en annan oro fram i banksektorn.
Förändringen omfattar också tilläggslån, alltså hur mycket ett hushåll kan låna på bostaden för exempelvis renovering.
Där sänks belåningsgraden från 85 till 80 procent, samtidigt som möjligheten att omvärdera bostaden för att öka låneutrymmet begränsas till vart femte år.
Samtidigt visar nya siffror att trycket på bostadsmarknaden ökar igen.
I flera regioner stiger slutpriserna över utgångspriserna, där Stockholm sticker ut med en budpremie på nära 5 procent – den högsta nivån sedan 2022.
Fler kan köpa men färre kan förbättra
Det är här flera ekonomer ser en risk för snedvridna effekter.
På ytan blir det lättare att köpa bostad, men för den som köper ett hus med renoveringsbehov kan kalkylen snabbt försämras.
Ett hushåll kan få låna 90 procent för själva köpet, men bara 80 procent när pengar senare behövs till nödvändiga förbättringar.
SBAB:s chefsekonom Robert Boije är skarp i sin kritik. “Det finns ingen konsekvensanalys över huvud taget”, säger han.
Problem även vid separation
Konsekvenserna stannar inte vid renoveringar.
Reglerna kan också slå mot hushåll som separerar.
Om en part vill bo kvar och köpa ut den andra kan behovet av tilläggslån uppstå, men då kan det nya regelverket göra det betydligt svårare, särskilt om bostaden inte får omvärderas förrän efter fem år.
Swedbanks privatekonom Arturo Arques pekar dessutom på att reglerna kan få följder för energiomställningen i småhus.
Om hushåll inte kan låna till åtgärder som att byta ut direktverkande el riskerar viktiga investeringar att skjutas på framtiden.
Samtidigt visar siffror från Finansinspektionen att svenska hushåll redan har en hög skuldsättning, vilket gör förändringar i bolåneregler särskilt känsliga.
Myndigheten lyfter att ökade lån kan öka sårbarheten vid ränteuppgångar och ekonomiska svängningar.
Risk för motsatt effekt
Nordea ser redan hur kunder agerar i förväg för att hinna låna innan reglerna slår igenom fullt ut.
Pia Tverin varnar för att reformen i förlängningen kan motverka sitt eget syfte. “Den här förändringen kan i förlängningen få motsatt effekt”, säger hon.
Det gör reformen mer komplicerad än den först kan verka.
För unga köpare kan tröskeln in bli lägre. Men för samma hushåll kan nästa steg på bostadsresan bli både dyrare och svårare.
Missa inte:
Hundratusentals får inget elstöd: ”Förstår inte” – Dagens PS
Bostadsmarknaden trotsar oron: Nu stiger priserna – Dagens PS
