Nya bolåneregler ska göra det lättare att köpa bostad. Men förändringen kan också tvinga fler barn att flytta från sina hem efter en separation, menar SBAB.
Banken varnar: Nya bolåneregler kan slå mot Sveriges barnfamiljer
Den 1 april förändras bolånereglerna. Bland annat höjs bolånetaket från 85 procent till 90.
Men, samtidigt som bolånetaket höjs sänks också taket för så kallade tilläggskrediter. Där går gränsen i stället ned, från 85 procent till 80 procent av bostadens värde. Det har Dagens PS skrivit om tidigare.
Detta kan bland annat slå mot den som vill renovera sin bostad.
Förändringen kan dock också påverka svenska barnfamiljer.
“Riksdagens beslut att begränsa möjligheten till tilläggslån kommer göra det påtagligt svårare att köpa ut sin partner vid en separation, vilket riskerar att slå särskilt hårt mot barnfamiljer”, skriver SBAB i ett pressmeddelande.
Svårare att köpa ut sin partner
När ett par separerar är det ofta viktigt för familjen att åtminstone en förälder kan bo kvar i bostaden. Då kan den ena behöva köpa ut den andra, något som i många fall kräver ett extra lån.
SBAB har räknat på vad ett sådant utköp kan kosta för en genomsnittlig villa i de största städerna i Sveriges 21 regioner. Resultatet visar att det i genomsnitt krävs omkring 656 000 kronor om separationen sker fyra år efter köpet.
I Stockholm handlar det om nära 1,5 miljoner kronor medan motsvarande belopp i Sundsvall ligger på knappt 389 000 kronor.
”Att en part har möjlighet att bo kvar vid en separation kan kännas otroligt viktigt, särskilt om det finns barn med i bilden. Kanske vill man undvika att behöva rycka upp sina barn från tryggheten som bostaden ofta innebär om allt omkring redan skakar”, säger Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB.
Missa inte: Svenska kommunen kan kollapsa: ”Ser ut som en krigszon”. Dagens PS
Nya bolåneregler begränsar tilläggslån
Tidigare har det varit möjligt att låna upp till 85 procent av bostadens aktuella marknadsvärde. Med de nya reglerna sänks gränsen till 80 procent av det amorteringsgrundande värdet, vilket ofta motsvarar värdet vid köpet eller vid den senaste omvärderingen.
Eftersom en ny värdering får göras först efter fem år innebär det att många bostäder räknas till ett lägre värde än dagens marknadspris.
Konsekvensen blir att betydligt mindre kan lånas för att finansiera ett utköp.
Enligt SBAB:s beräkningar kan hela det genomsnittliga utköpsbeloppet i dag finansieras med tilläggslån. Med de nya reglerna kan endast drygt en tiondel, omkring 70 000 kronor, finansieras på det sättet.
Dyrare alternativ återstår
Om sparpengar saknas återstår i många fall bara privatlån för att klara utköpet – något som ofta är betydligt dyrare.
”För den som inte kan finansiera utköpet med eget sparkapital eller tilläggslån återstår egentligen bara alternativet att ta privatlån. Det är betydligt dyrare, särskilt sedan avdragsrätten för privatlån slopades helt vid årsskiftet”, säger Linda Hasselvik. Hon tillägger:
”Den nya lagen riskerar också att leda till att vi får en tröskeleffekt, där det kan bli påtagligt enklare att köpa ut den andra ägaren fem år efter inköpet. Det riskerar att leda till att fler stannar kvar i en dålig relation längre”.
Läs även: Dold eltjuv tredubblade elräkningen. Dagens PS
”Orimligt” enligt SBAB
De nya reglerna innebär samtidigt att bolånetaket vid köp av en ny bostad höjs från 85 till 90 procent av marknadsvärdet. Det gör enligt SBAB att systemet i praktiken kan gynna ett bostadsbyte framför att bo kvar i samma bostad efter en separation.
”Med de nya reglerna kommer det vara möjligt att köpa en ny bostad och belåna sig upp till 90 procent av det faktiska marknadsvärdet. Men om man vill bo kvar i sin nuvarande bostad tillsammans med sina barn vid en separation får man bara ha en belåningsgrad på 80 procent av ett ofta inaktuellt och lägre marknadsvärde än det faktiska. Jag tycker att detta är ologiskt. Det är i mina ögon också orimligt sett till vilka långtgående negativa konsekvenser det kan komma att ha för barnen”, avslutar Hasselvik.
Läs också: ”Helt bakvänt” – nya bolåneregler anklagas för att gynna bankerna. Realtid
