Portugal, Tyskland och Grekland. Dessa tre länder är de enda som ansökt om bidrag och lån i EU:s jättefond på 6 800 miljarder kronor – som ska få länderna på fötter efter pandemin. Ansökningstiden har nu skjutits fram till maj.

Det är utdragna förhandlingar som ligger bakom förseningarna, där EU räknar med att nära hälften av medlemsländernas krispaket inte kommer förrän i maj.

”Vårt mål är att anta alla planer till sommaren”, sa EU- kommissionens ordförande Ursula von der Leyen förra veckan i ett uttalande.

Störst behov i Medelhavsländerna

Stödet behövs mest i Medelhavsländerna som släpar på stora stadsskulder och där tillväxten är liten.

Det säger Fredrik Erixon, chef och grundare på EU-tankesmedjan Ecipe i Bryssel, till Di. 

”Kombinerar man investeringarna i ny infrastruktur och digitalisering med reformer som bryter med ekonomisk stagnation kan programmet få en effekt bortom 2025 när alla stödpengar ska ha spenderats.”

Pressar länderna

Samtidigt pressar EU sina medlemsländer att få ordning på finanserna. För Italien som har EU:s näst största statsskuld efter Grekland, innebär det strama reformer för att öka den ekonomiska tillväxten i landet.

”Italien har skärpt precisionen i sitt program”, säger Fredrik Erixon och klargör samtidigt:

”Kombinationen blir positiv för Italien. Men det sker också till priset av en statsskuld som riskerar att bli ohanterlig om inflation och räntor ökar.”

Läs mer: Sverige klarar budgeten näst bäst i EU

ANNONS
ANNONS