Rapport: Ny modell för prissättning av läkemedel behövs

När ett läkemedel prissätts i Sverige görs en hälsoekonomisk utvärdering av vad det betyder för patienter och för sjukvården, samt en politisk bedömning om sådant som rättviseaspekter. I många andra länder används det som kallas referensbaserad prissättning där man försöker hålla sig i linje med prisnivån i andra länder.

En rapport från Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund, IHE, handlar om värdebaserad prissättning av läkemedel och om hur den påverkas när precisionsmedicin och avancerade terapiläkemedel införs. Rapportförfattarna vill tydliggöra poängen med värdebaserad prissättning samt visa hur modellan kan behöva förbättras när de nya typer av behandlingar når marknaden, exempelvis gen- och cellterapier.

Fördelar med värdebaserad prissättning

”Den värdebaserade prissättningen ifrågasätts ibland av till exempel regionerna. Det är vanligt att man har ett ganska traditionellt budgetperspektiv där och helt enkelt spontant känner att det inte bör bli dyrare i den egna regionen än någon annanstans”, säger Sara Olofsson, projektledare vid IHE och en av rapportförfattarna, till Life-time.

Hon menar dock att det finns stora fördelar med värdebaserad prissättning av läkemedel eftersom det stimulerar innovation genom att man betalar utifrån ett bedömt värde, vilket driver fram värdefulla produkter.

Prissättningsmodellen utmanas

När nya precisionsmedicinska läkemedel nu når marknaden utmanas den värdebaserade prissättningen då dessa behandlingar tillför nya värden som tidigare inte har ingått i beräkningarna.

”I många fall där nya läkemedel introduceras skulle alternativet ha varit en livslång behandling. Istället kan personen nu i bästa fall bli botad. Att slippa leva med sjukdom har förstås stort värde”, säger Sara Olofsson till Life-time.

Andra värden tillkommer

Dessutom kommer andra värden till, exempelvis det som inom hälsoekonomin kallas för försäkringsvärde, det blir relevant på läkemedelsområdet när svåra sjukdomstillstånd kan behandlas eller till och med botas.

Värdet av att veta är ett annat exempel, det tillkommer med nya läkemedel som kan ges med större precision så att effekten blir säkrare än om man behandlar en stor grupp där vissa får god effekt och andra ingen.

Metoden behöver utvecklas

Rapporten från IHE beskriver att dagens modell för prissättning av läkemedel i princip är begränsad till vinster i livskvalitet och överlevnad, kostnadsbesparingar inom vården och omsorgen, samt i en del fall produktivitetsvinster.

IHE konstaterar att det inte finns något enkelt svar på hur man ska möta de nya utmaningarna, forskare och hälsoekonomer behöver utveckla metodiken och komma med förslag på hur man kan inkludera nya värden i läkemedelsutvärderingar.

I en traditionell hälsoekonomisk utvärdering ges exempelvis ingen vikt till svårighetsgraden av sjukdom men myndigheter tar ändå tar hänsyn till den.

”Den faktorn har fått allt större betydelse med de nya läkemedlen som ofta är riktade mot väldigt svåra hälsotillstånd. Då syns det att det är oklart hur man definierar svårighetsgrader. Här tror jag att vi kommer att se en utveckling i framtiden, och det beror på införandet av nya typer av terapier”, säger Sara Olofsson till Life-time.

Läs mer: Astra Zeneca vill sälja covidvaccin med vinst