Två professorer vill stoppa hetsen mot ultraprocessad mat och lära oss njuta i stället. ”Det är njutning som driver oss”, menar de.
Njutning före förbud – forskare tar strid för ultraprocessad mat
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 29 aug. 2025Publicerad: 29 aug. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Ultraprocessade mat, UPF, har blivit fiende nummer 1 när det gäller allt som har med mat att göra. Men är det verkligen så?
Nu utmanar Graham Finlayson, professor i psykobiologi i Leeds, och James Stubbs, professor i aptit och energibalans i Leeds, den ensidiga synen.
I en essä på The Conversation redovisar de vilka resultat deras forskning på området gett.
Finlayson och Stubbs tog frågan tillbaka till utgångspunkten i vad som egentligen får oss att gilla ett specifikt livsmedel och vad som driver oss att ”överäta”, inte bara njuta utan fortsätta äta även efter att hungern lagt sig.
För att borra ned sig i ämnet studerade de drygt 3 000 vuxna britter och deras reaktion på mer än 400 vardagsnära livsmedel.
Ny studie: Så mycket ultraprocessat äter vi. Dagens PS
Vill ha mer nyanserad syn på ultraprocessad mat
”Det vi fann utmanar den förenklade synen på ultraprocessad mat och erbjuder en mer nyanserad väg framåt”, sammanfattar professorerna.
Två idéer blandas ihop, menar de: att gilla viss mat och att ”hedonistiskt överäta” det.
ANNONS
Att gilla handlar om smak. Hedonistiskt överätande handlar om att fortsätta äta för att det känns bra.
”De två sakerna är relaterade, men inte identiska. Många människor gillar gröt men hetsäter sällan”, specificerar Finlayson och Stubbs.
Tre stora onlinestudier lät deltagarna betygsätta omärkta matportioner utifrån hur mycket de gillade dem och hur troligt det var att de skulle överäta av dem.
Det handlade om igenkännbar mat från en typisk brittisk kundkorg, sammanlagt mer än 400 varor.
ANNONS
Senaste nytt
Vad vi tror betyder mycket
”Vi jämförde sedan deras svar med tre saker: livsmedlens näringsinnehåll, deras klassificering som ultraprocessat och hur människor uppfattade dem, det vill säga söta, feta, processade, hälsosamma och så vidare.”
Vissa resultat var de förväntade. Folk gillade mat de ofta åt och det var troligare att de skulle överäta kaloririka livsmedel.
Mer överraskade blev forskarna av människors övertygelse och uppfattning.
ANNONS
”Vad folk trodde om maten spelade stor roll. Att uppfatta ett livsmedel som sött, fettrikt eller mycket processat ökade sannolikheten för överätning, oavsett dess faktiska näringsinnehåll”, konstaterar forskarna. ”Livsmedel som tros vara bittra eller fiberrika hade motsatt effekt.”
”Trubbigt begrepp”
Sammanfattningen?
Hur vi tänker om mat påverkar hur vi äter den, i lika hög grad som vad den faktiskt innehåller.
Och ultraprocessad mat?
”Trots den intensiva granskningen bidrog klassificeringen av ett livsmedel som “ultraprocessad” väldigt lite till våra prediktiva modeller.”
En tung orsak är att ”ultraprocessat” är ett så trubbigt begrepp, menar professorerna.
”Det klumpar ihop sockrade läskedrycker med berikade flingor, proteinbars med veganska köttalternativ.”
”Vissa av dessa produkter kan vara mindre hälsosamma, men andra kan vara användbara, särskilt för äldre vuxna med låg aptit, personer på begränsade dieter eller de som söker bekväm näring.”
ANNONS
”Sluta demonisera”
Så vad gör vi?
Öka matkunskapen, utforma livsmedelsprodukter som är njutbara och mättande i stället för ”intetsägande diet-alternativ” och motivera människor att välja njutbar mat som samtidigt ger alternativa vanor, är de tre råden.
”Om vi vill uppmuntra till bättre matvanor är det dags att sluta demonisera livsmedelsgrupper och börja fokusera på psykologin bakom våra val”, avslutar Graham Finlayson och James Stubbs.
Hjärtläkaren: Dessa “nyttiga” livsmedel rör jag aldrig. Dagens PS
Ojämlik matförsäljning i världen: “Vi erkänner”. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS