Dagens PS

I hjärnan på de superrika

Vad är det som ger de superrika förmågan att samla på sig så stora rikedomar, den frågan har forskare försökt besvara
Vad är det som ger de superrika förmågan att samla på sig så stora rikedomar, den frågan har forskare försökt besvara. (Bild: Pixabay)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 31 juli 2023Publicerad: 31 juli 2023

Den senaste tiden har upptåg från några superrika minst sagt varit annorlunda, de har både visat på extremt risktagande och skenbar omognad.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Den amerikanska författaren F Scott Fitzgerald noterade att de rika är “annorlunda än du och jag”, och det verkar som han hade rätt, det skriver Fortune.

Omogna risktagare

En del superrika tar extrema risker, de har på olika sätt tagit sig ut i rymden, eller vågat sig djupt ned i havet i en icke godkänd u-båt, eller så kör de racerbilar.

En del är skenbart omogna, som Elon Musk, världens rikaste man, som i stället för att göra gott eller bara njuta av sin rikedom, bråkar online om olika konspirationsteorier eller utmanar en annan plutokrat i en burfight.

Man kan fråga sig vad det är som gör personer med förmågan att samla så spektakulära förmögenheter så oberäkneliga.

Är det alla miljarder som driver till vanvett, eller handlar det om att de som har modet och kreativiteten att tjäna så mycket redan från början är lite konstiga?

ANNONS

Senaste nytt

Några “galna” superrika

Forskare inom flera områden har ställt sig dessa frågor i många år för dagens superrika killar, för det handlar mest om killar, är inte de första multimiljardärer att uppvisa förbryllande beteende.

ANNONS

Howard Huges hamstrade sin urin, Michael Jackson spenderade miljoner på exotiska djur och Steve Jobs åt bara äpplen och morötter under flera veckor.

Ännu tidigare i historien ansågs sjukt rika monarker vara “galna”, från Englands George III till Romarrikets Caligula.

Psykologi och neurologi

Inom psykologin och neurologin undersöks ursprunget till dessa “galna” impulser. Det finns rikedomspsykologer som analyserar de superrika och hjälper dem att hantera ångest och skuldkänslor.

Inom neuroekonomi kombineras neurovetenskap, kognitiv vetenskap, beteendevetenskap och socialpsykologi för att hitta multimiljardärers inre funktioner.

Men, det bästa alla dessa hjärnskrynklare kommit fram till är en uppsättning observationer om att dessa supperrika individer är mer fokuserade på sig själva än på andra och att de måste kämpa för att känna empati för grupper utanför sin inre krets, exempelvis deras anställda.

Det är kanske ingen som blir chockerad av att höra att mångmiljardärer kan vara extra narcissistiska, att de gillar att ha kontroll och att de är extremt konkurrenskraftiga.

Hjärnskrynklarnas slutsatser kan sammanfattas av den berömda Bernie Sanders, som inte är forskare, som observerat att multimiljardärer har “psykiatriska problem”.

ANNONS

Sudden Wealth Syndrome

I samband med att de superrikas liv allt mer har gått mot extremer har även deras problem ökat, talesättet att pengar inte kan köpa lycka har visat sig vara sant.

Det kallas Sudden Wealth Syndrome och visar sig som irritabilitet, sömnlöshet, paranoia, depression, ångest och panikattacker.

Det här kan vara en del av förklaringen till varför så många självmedicinerar med ketamin, psilocybin eller underkastar sig en orubblig diet.

Studie från 2011

Olyckliga superrika berättade i en studie 2011, för forskare vid Boston College’s Center of Wealth and Philanthropy, att en del av problemet är känslan att ingen rikedom är tillräcklig.

De når aldrig en nivå på sin rikedom när de kan känna sig nöjda och sluta känna begär efter mer.

I studien ingick 1 000 respondenter, som alla var värda minst 25 miljoner dollar, cirka 263 miljoner kronor, och som alla beskrev känslor av ångest, missnöje och ekonomisk osäkerhet.

ANNONS

De många vittnesmålen i den här studien lyfte fram ett problem, men svarade inte på frågan varför så många extremt rika människor är olyckliga och varför de beter sig så konstigt.

Genoekonomi

På senare tid har en annan vetenskaplig genre uppstått, genoekonomi, där man försöker besvara frågan med hjälp av genetisk information.

Forskare inom detta område menar att vissa föds med en benägenhet för ekonomisk framgång och de har letat efter en “rikemansgen” som skiljer dessa multimiljardärer från oss vanliga människor.

Forskarna har nått viss framgång, men en sådan genetisk benägenhet verkar vara kopplad till sannolikheten för störda personlighetsdrag.

Forskning har visat ett visst samband mellan utbildningsnivå och en predisposition för schizofreni, autism, ångeststörningar och andra tillstånd.

Finns ingen “rikemansgen”

Daniel Benjamin, professor vid UCLA:s Anderson School of Management och David Geffen School of Medicine, säger att det visat sig att det inte finns någon “rikemansgen”.

ANNONS

Han har arbetat inom området i 20 år, i hans studier om utbildningsnivå har han och hans kollegor identifierat 3 952 distisnkta  “single-nucleotide polymorphisms”, SNP:er, och han är säker på att de ännu inte hittat alla.

Antagandet är att de här SNP:erna, förknippade med utbildningsnivå, av de miljoner som finns i det mänskliga genomet, säger något om den genetiska grunden för entreprenörsanda.

SNP:er fungerar i förvirrande kombinationer för att skapa alla typer av mänsklig mångfald, exempelvis en öppenhet för vilda konspirationsteorier.

Nytänknde och konspirationsteorier

Att tänka utanför boxen har lett till en massa uppfinningar och till en del alarmerande missförstånd av verkligheten, som Elon Musks flirt med Q-Anon.

En vilja att omfamna bizarra nya idéer, som en bärbar telefon som också kan spela musik och filma, kan vara nyckeln till att tjäna en förmögenhet.

Och det finns en anledning till att tro att SNP:er är förknippade med en sorts extrem öppenhet.

“Jag skulle inte bli förvånad om en bieffekt är att vara särskilt intellektuellt flexibel och leta efter många olika sorters åsikter. Det här är förmodligen egenskaper som är användbara för att bli framgångsrik i affärsvärlden … När du tillämpar det i samband med vacciner eller vad som helst, börjar det likna konspirationsteorier”, säger Daniel Benjamin till Fortune.

ANNONS

Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: Det här kan revolutionera vår kunskap om hjärnan Dagens PS

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS