Dagens PS

Hotet mot folkhälsan: Då kan vi tvingas äta "usel" mat

folkhälsan
åra kroppar längtar efter mer mat så länge vi inte fått tillräckligt med protein. Det kan leda till en ond cirkel – speciellt om vi väljer ultraprocessad mat istället.(Foto: Pixabay)
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 10 okt. 2023Publicerad: 10 okt. 2023

Livsmedel som vi kan behöva förlita oss på i en kris kan vara usla för folkhälsan. En aspekt på klimat och hälsa svenska myndigheter borde ägna mer tid åt, menar forskare.

ANNONS
ANNONS

Stephen Simpson och David Raubenheimer är två entomologer som under slutet av 1980-talet började forska kring protein med en tes.

Våra kroppar längtar efter mer mat så länge vi inte fått tillräckligt med protein. Det kan leda till en ond cirkel – speciellt om vi väljer ultraprocessad mat istället för fiberrik fullvärdig kost, menade de.

Gräshoppor blev vägen för att bevisa tesen. Notoriskt glupska insekter som forskarna matade och vägde varje dag.

Resultatet förvånade dem. Oavsett vilken mat insekterna matades med, slutade de äta när de fått i sig exakt samma mängd protein.

Blev överviktiga

De som då åt ”bra” mat såg fortsatt sunda ut, de som åt lågproteinmat slutade som överviktiga.

Det fick Simpson och Raubenheimer att fundera på om något liknande kunde kopplas till den ökade fetman bland människor och ultraprocessade livsmedel, skriver El País.

I sin senaste bok, “Eat like the animals”, hävdar de två forskarna den tesen och går till angrepp mot ultraprocessade livsmedel.

“Ultraprocessade livsmedel har en design som hackar sönder vår biologi”, säger Stephen Simpson.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

En lösning

Samtidigt är ultraprocessade livsmedel en lösning som pekas ut när klimatförändringar stör vår jord och produktion av mat.

Det är dessutom den typen av kost som vi anses bli hänvisade till i en internationell kris, ett krigsläge eller annan typ av utsatt situation där vi inte har tillgång till “normala” livsmedel.

Det här är därmed en aspekt på klimathotet mot hälsan som borde lyftas mer, menar fem svenska forskare i DN.

”Det finns så mycket kunskap nu. Men det händer för lite”, säger Birgitta Evengård, senior professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet, som forskat i klimat och hälsa under många år.

Måste lyfta frågan

Anställda på Folkhälsomyndigheten har klagat över att de känner sig motarbetade när de lyfter klimatfrågor, men Evengård menar att det borde vara viktigt för FHM att varna för klimatkrisen som ett hälsohot.

”Ytterst är det politikernas ansvar att vara tydligare med att det ingår i myndighetens uppdrag”, säger hon.

”Vi är på väg mot ett klimathelvete med foten på gaspedalen”, sade FN:s generalsekreterare António Guterres i ett tal på FN:s klimatkonferens i fjol.

ANNONS

Om inte FHM tar det perspektivet på allvar, vem ska då göra det, frågar sig nu flera tongivande svenska forskare.

Hotar folkhälsan

”Klimatförändringarna är ett stort hot mot folkhälsan och Folkhälsomyndigheten är en Folkhälsomyndighet. Det låter som en osund kultur om chefer försöker lägga locket på när medarbetare vill lyfta klimatfrågan”, menar Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, hos DN.

Läs även:

Kalorier i mat – därför ska du sluta räkna dem nu – Dagens PS

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Bostadsmarknad och framtiden för köpare – enligt analytikern

Efter en turbulent period präglad av stigande räntor och sjunkande priser börjar Sveriges bostadsmarknad visa tecken på återhämtning. År 2022 präglades av en kraftig nedgång i både bostadsförsäljningar och priser, till stor del drivet av de ökande räntekostnaderna. Men nu, med signaler om stabilisering och potentiella räntesänkningar framöver, börjar marknaden långsamt hitta tillbaka. Frågan är: […]