Forskare: Var tredje kan tro på konspirationsteorier

JFK-mordet, månlandningen, Area 51, vaccin som används för att spåra människor, chemtrails, Elvis Presley lever, jorden är platt, Rothschild-familjen styr världen. Tror du på någon av dessa välkända konspirationsteorier? Eller någon annan?

I Forskning & Framsteg skriver Predrag Petrovic, docent och specialistöverläkare i psykiatri, om varför vissa människor är mer mottagliga för konspirationsteorier och hur hjärnans sätt att bearbeta information kan förklara detta.

Kunde studeras i realtid

Pandemin och QAnon-rörelsen i USA har gett forskare en unik chans att studera konspirationstänkande i realtid, skriver han. Hjärnans informationsbearbetning, särskilt balansen mellan förväntningar och sinnesintryck, verkar spela en central roll. Vissa personlighetsdrag gör oss mer mottagliga för säregna idéer om hur världen fungerar.

Konspirationsteorier bygger ofta på misstro mot makthavare och etablerade sanningar. Det kittlande med det är att det ju faktiskt kan vara på riktigt – det finns makthavare som borde misstros, etablerade sanningar som inte är sanna och historiska konspirationer. Bara för att du är paranoid betyder det inte att de inte är ute efter dig.

Att den amerikanska regeringen sysslade med massövervakning av sina medborgare via internet och telefonnätet sågs exempelvis som en konspirationsteori – fram tills att NSA-analytikern Edward Snowden läckte bevis för att det faktiskt var så.

Fenomenet hänger nära ihop med fenomenet vanföreställningar, både psykotiska och icke-psykotiska. Skillnaden ligger ofta i graden: konspirationstänkande finns på ett spektrum från vardaglig misstänksamhet till klinisk psykos, skriver Predrag Petrovic i F&F.

Kopplas till psykossjukdomar

Vanföreställningsbenägenhet är ett personlighetsdrag som gör att vissa lättare upplever världen på alternativa sätt, ett drag som inom psykiatrin kopplas till kreativitet men också till psykossjukdomar.

Petrovic och hans kollegor vid Karolinska institutet undersökte hur människor med olika grad av psykosbenägenhet reagerade på covid-19 och vaccinfrågor. De fann att personer med högre benägenhet för vanföreställningar oftare trodde på konspirationsteorier och var mer skeptiska till vaccin. Det handlade inte bara om åsikter, utan om hur hjärnan tolkar information.

Forskningsstudier visar att konspirationsteorier är mycket vanliga, skriver Petrovic. Studier visar att upp till en tredjedel av befolkningen tror på de mer utbredda varianterna. Mellan 10 och 20 procent av befolkningen tror på något mer ovanliga konspirationsidéer, exempelvis att månlandningen var påhittad.

Läs även: Pophistoriens 70 mest galna konspirationsteorier (Dagens PS)

Läs även: USA – när konspirationsteorierna blir verklighet (Dagens PS)

Läs även: Så bemöter Gates enorm konspirationsteori (Dagens PS)