Impostor syndrome påverkar inte bara privatlivet, utan kanske främst din karriär. När ledare nedvärderar sin egen kompetens blir besluten ofta defensiva, riskaptiten krymper och det man presterar förminskas snarare än firas.
Är du en bluff? Så botar du ditt impostor syndrome


Mest läst i kategorin
Psykologen Jessamy Hibberd sätter fingret på omfattningen av impostor syndrome i en artikel i The Guardian:
”Impostor syndrome är otroligt vanligt bland mina klienter. Det verkar vara värre bland högpresterande, mycket kompetenta personer som utåt sett är väldigt framgångsrika och erfarna.”
I en organisation blir konsekvensen exempelvis försenade projekt, att man stryper arbetet med kontroll för att rädslan för att misslyckas är för stor, i stället för att röra sig framåt. Vilket inte är ett recept för framgång och lönsamhet.
När det kommer till personligt ledarskap handlar det om att kunna styra den inre dialogen som konstant påminner dig om att du är en bluff som när som helst kommer att bli påkommen. Att inte låta den övertala dig om att låtsas kunna något, utan istället öppna för nyfikenhet och mod att våga göra misstag och visa på vinsten av att utvecklas genom att lära av av dem.
Gör rädslan mätbar, inte kontrollerande
Ett praktiskt verktyg är att kvantifiera oron. Hibberd uppmuntrar ledare att skriva ned sina värsta farhågor och sedan följa vad som faktiskt sker.
”När du börjar med det här inser du att det värsta inte händer, i själva verket går det oftast bra”, säger hon i The Guardian och fortsätter:
”Du bygger tillit och självförtroende när du märker att det bara är din impostor-hjärna som pratar. När chefen agerar så byggs bevis för att mod som smittar. Det blir då ledarskap på processnivå, inte posering.”
Läs mer: Experten: Så leder världens bästa chef Dagens PS
Led genom våga vara i det okända
Affärscoachen Amanda Brenkley tar hål på myten om att en ledare alltid måste ha svaren.
”Vi som känner oss som bedragare tror ofta att vi alltid måste vara experten eller ha allt perfekt på plats”, säger hon till The Guardian. Men nyfikenhet slår perfektion och Brenkley menar att det är ledare inte behöver storma in i varje rum och tro att det måste kunna allt.
”Påminn dig själv om att det är helt okej att säga jag vet inte, att det är bra att ställa frågor och att det kan kännas stärkande att be om hjälp”, säger hon.
När en ledare vågar visa det förhållningssättet blir lärande en norm, snarare än en nödlösning och känslan av att bli påkommen som okunnig bluff.
Impostor syndrome tar kål på framsteg
Känslan av att när som helst bli påkommen som en bluff gör att många med impostor syndrome avfärdar framgång som tur. Medicinen för att råda bot på detta kan kännas simpelt, men är enligt Hibbered effektivt.
“Skriv tre saker som gick bra i dag och läs upp dem i forumet. Vi måste lära oss att ta åt oss äran när den är vår.”
Nästa steg är att ge sig själv erkännanden säger hon till The Guardian:
”Kom ihåg att säga till dig själv när du tycker att du gjort något bra.”
För bolag blir det här ett enkelt sätt att bygga prestationsminne. En företagskultur där framsteg räknas, firas och reproduceras.
Skala bort jantelagen
Livscoachen Ash Ambirge beskriver i samma artikel en metod som verkar tåla styrelserummet.
”Jag ber klienter skriva en stor lista över sina prestationer och fortsätta fylla på hela tiden. Jag ber dem föreställa sig att de gör det här för någon som inte är i deras bransch.”
Metoden och frågeställningen ska enligt Ambirge skär igenom den tvekan som personer med impostor syndrome känner.
”Hur skulle du känna om du hörde om någon som hade gjort allt det här och vad skulle ditt sextonåriga jag känna inför personen som åstadkommit allt detta. Ibland räcker det att se sina prestationer på papper för att sluta känna sig som en bluff och börja känna sig riktigt kompetent”, säger Ambirge till The Guardian.
Gör sårbarhet operativ, inte ornamental
Ambirge varnar för att romantisera självtvivlet och säger:
”Ibland har människor levt med sitt impostor syndrome så länge att de övertygat sig själva om att det faktiskt är en positiv egenskap. De kan tro att det är ett sätt att förbli ödmjuka och inte bli arroganta.”
Det är kan kännas bekvämt men är i själva verket mycket improduktivt.
”De känner att om de slutar tänka de här impostor-tankarna så jinxar de sig själva, och det känns för riskabelt att prova ett annat sätt. Men att erkänna sina egna färdigheter, sin kunskap och erfarenhet är inte arrogans. Impostor syndrome hjälper dig inte, det håller dig tillbaka.”
Att vara en god ledare är att stänga dörren för den berättelsen. Och att istället visa att vägen framåt är att våga fråga, lära av misstag och visa en nyfikenhet.
Misslyckanden som innovationsmotor
Affärscoachen Brenkley påminner om vad som faktiskt driver utveckling: ”Vi är väldigt bra på att låtsas att allt är lätt, men verklig mognad kommer av att synliggöra snedsteg och lärdomar. Tillväxt och obehag är en cirkel, inte en rak linje, och ingen prickar rätt 100 procent av tiden.”
När en ledare klarar av att normalisera lärande av misstag blir förlusten liten och insikten stor. Det är god företagshälsa.
Källa: The Guradian, Feeling out of place? How to beat impostor syndrome, oktober 2025
Läs mer: Danmark krossar Sverige på Europas prestigelista Realtid

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing. Skriver idag främst Weekend-material för Dagens PS.

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing. Skriver idag främst Weekend-material för Dagens PS.

Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.