Dagens PS

Ny forskning: Din näsa kommer avslöja dig

En ny studie från University of Sussex visar att näsans temperatur sjunker markant vid akut stress. Något som kan mätas med hjälp av värmekameror. Foto: Foto Bjorn Pierre/Unsplash
Sandra Sahlén
Sandra Sahlén
Uppdaterad: 14 okt. 2025Publicerad: 14 okt. 2025

När stressen slår till reagerar kroppen direkt och det syns bokstavligen i ansiktet. En ny studie från University of Sussex visar att näsans temperatur sjunker markant vid akut stress. Något som kan mätas med hjälp av värmekameror.

ANNONS

Mest läst i kategorin

ANNONS

När BBC:s vetenskapsreporter Victoria Gill deltog i ett experiment där hon skulle hålla ett fem minuter långt oförberett tal inför tre främlingar, registrerade forskarna tydliga förändringar i hennes ansikte. Genom värmekameror kunde de se hur blodflödet förändrades, och hur hennes näsa snabbt blev kallare.

Ett kallt avslöjande

I en artikel hos BBC läser vi att forskarna kunde visa att temperaturen i näsan kan sjunka mellan tre och sex grader när stressnivåerna stiger. Hos Gill minskade temperaturen med två grader. Ett tecken på hur kroppen omfördelar blodet bort från näsan till ögon och öron. Allt för att skärpa sinnena inför ett potentiellt hot.

”Även personer som är vana vid stressiga situationer visar samma fysiologiska reaktion. Det tyder på att den här ’nasala dippen’ är en robust markör för förändrat stressläge”, säger professor Gillian Forrester, som leder forskningen vid University of Sussex till BBC.

Läs mer: Rik men stressad – höginkomsttagare mer sårbara för ekonomisk press Dagens PS

ANNONS

Senaste nytt

Spela klippet
PS Partner

Så skapar D&G Aktiefond avkastning i ditt pensionssparande

10 sep. 2025

Forskning för att mäta stress

Den så kallade ”nasala dippen” inträffar inom bara några minuter. När stressen avtar återgår temperaturen till det normala. Gillian Forrester menar att längden på återhämtningsperioden kan bli ett viktigt mått för hur väl en individ hanterar stress.

”Om återhämtningen tar onormalt lång tid kan det vara en riskmarkör för ångest eller depression. Genom att mäta det här på ett objektivt och icke-invasivt sätt kan vi bättre förstå hur människor reglerar stress”, förklarar hon för BBC.

Eftersom metoden inte kräver fysisk kontakt med testpersonen skulle den även kunna användas för att övervaka stress hos spädbarn eller personer som inte kan kommunicera verbalt.

ANNONS
Termisk bildteknik kan på sikt få bred användning inom både medicin och psykologi. Foto: Rojer via Wikimedia Commons

Från forskning på människor till apor

Forskargruppen testar nu tekniken på våra närmaste släktingar. I flera apreservat används värmekameror för att övervaka hur räddade chimpansers och gorillors välbefinnande påverkas av olika stimuli.

När forskarna visade videor av lekande ungar för vuxna schimpanser noterade de hur djurens näsor blev varmare. Ett tecken på att stressen minskade.

”De kan inte säga hur de mår. Och de är ofta skickliga på att dölja det. Med termisk bildteknik kan vi börja förstå deras känslotillstånd på ett nytt sätt”, säger Marianne Paisley, forskare vid University of Sussex till BBC.

Forskarna hoppas att samma metod som nu hjälper till att avläsa stress hos människor även ska kunna förbättra livskvaliteten för djur som räddats från svåra förhållanden.

Stora möjligheter

Termisk bildteknik kan på sikt få bred användning inom både medicin och psykologi. Genom att koppla fysiologiska reaktioner till psykiskt välbefinnande kan forskare och vårdgivare få ett nytt verktyg för att identifiera risker. Redan innan de leder till utmattning eller psykisk ohälsa.

Även om Gill själv beskriver experimentet som ”en obehaglig överraskning”, kan hennes erfarenhet bidra till något större. Att förstå hur kroppens mikroskopiska förändringar speglar vårt inre tillstånd.

ANNONS

Fakta: Den ”nasala dippen” – vad forskarna har upptäckt

  • Vad händer? Vid akut stress omdirigeras blodflödet i ansiktet, vilket får näsan att svalna med upp till 6 grader.

  • Hur mäts det? Med värmekameror som registrerar förändringar i hudtemperatur i realtid.

  • Varför viktigt? Kan bli ett objektivt sätt att mäta stress och återhämtning utan att behöva blodprov eller intervjuer.

  • Tillämpning: Möjlig användning inom psykisk hälsovård, spädbarnsforskning och djurvälfärd.

  • Forskningsteam: Leds av professor Gillian Forrester vid University of Sussex.

 

Källa: BBC, Your nose gets colder when you’re stressed. These thermal images show the change, oktober 2025

Läs mer: Chefer bryr sig för lite om stress på jobbet Realtid

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Sandra Sahlén
Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing. Skriver idag främst Weekend-material för Dagens PS.

Sandra Sahlén
Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing. Skriver idag främst Weekend-material för Dagens PS.

ANNONS
Laddhybrid-kampanj hos Volkswagen
Volkswagen logo

Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.  


Se alla kampanjmodeller här!
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
ANNONS