Bland unga ökar användningen av sömnmedel men svensk forskning visar att kognitiv beteendeterapi är lika effektiv och dessutom ger ett långvarigt resultat.
KBT – lika bra som sömnmedel mot sömnproblem


Mest läst i kategorin
Förra året hämtade 870 000 personer ut receptbelagda sömnmedel på svenska apoteket, det är över 8 procent av Sveriges befolkning, skriver Medicinsk Vetenskap.
Eftersom en del läkemedel både används vid sömnproblem och vid andra problem är det svårt att veta exakt hur mycket sömnmedel som används i landet, men det går att se att användningen har förändrats mycket på 20 år.
Ökat kraftigt bland tonåringar
Beroendeframkallande läkemedel står för en allt mindre andel av sömnmedlen, vilket är positivt, men forskare oroas över att unga människors användning av receptbelagda sömnmedel har ökat kraftigt, allra mest bland kvinnor.
Andelen flickor i åldersgruppen 15–19 år som använder sömnmedel har ökat från någon procent år 2006 till 10 procent 2024.
Det finns flera orsaker som troligtvis kan bidra till den här ökningen men det är inte självklart vad den beror på.
“Under den här perioden har det skett flera stora förändringar som man kan anta har betydelse. Andelen unga med någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, till exempel adhd, har ökat kraftigt, och smartphones har blivit en del av vår vardag. Dessutom har det blivit lättare att ordinera melatonin”, säger Johan Reutfors till Medicinsk Vetenskap.
Han är psykiater och docent vid Karolinska institutets Centrum för läkemedelsepidemiologi, och forskar om användning av sömnmedel.
Li Åslund är psykolog och forskar om ungas sömnbesvär vid Karolinska Institutet och hon bekräftar att sömnproblem ökat bland unga.
“Nationella och internationella studier visar att många ungdomar i dag sover mindre än tidigare generationer. Problemet är särskilt utbrett bland barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf, där upp till 75 procent har återkommande problem med insomning eller orolig sömn. Svårigheterna kan hänga ihop med biologiska faktorer men också med beteendemönster, oro och problem att varva ned på kvällen”, säger hon till Medicinsk Vetenskap.
Senaste nytt
Hormonet melatonin
Unga får huvudsakligen malatonin för sina sömnproblem och Johan Reutfors säger att det inte är förknippat med några hälsorisker än, men att vi inte vet allt, exempelvis om det kan påverka pubertetsutvecklingen.
Melatonin är ett hormon som reglerar vår dygnsrytm. Det har varit känt länge men det är först under de senaste årtiondena som det har börjat användas som sömnläkemedel.
Joar Guterstam forskar om beroende vid Karolinska institutets institution för klinisk neurovetenskap och är överläkare vid Region Stockholms Beroendecentrum
Han säger att när effekten av melatonin på insomningstid och sömnkvalitet mäts i studier är den inte så imponerande, men det hjälper lite för en del.
Enligt honom kan placeboeffekten vara viktig för många och han menar att oron för att inte kunna somna kan minska av vetskapen att ha tagit medicin.
Han tycker inte heller att det är oproblematiskt att användningen av melatonin ökar bland unga och han påtalar att vi brukar vara restriktiva med läkemedel till unga hjärnor som fortfarande utvecklas och menar att även om intrycket i dag är att melatonin är snällt är det inte så väl beforskat.
Säker behandling som hjälper
Det finns dock en behandling mot sömnproblem som ger väldigt bra resultat mot både på kort och lång sikt och den riskerar inte att leda till beroende.
“Kognitiv beteendeterapi mot insomni, KBT-i, ger bra hjälp och effekten är bestående. När vi följt upp tio år efter behandling har vi sett att sömnen fortfarande fungerar bra för patienten”, säger Kerstin Blom till Medicinsk Vetenskap.
Hon är psykolog och forskare vid Karolinska institutets institution för klinisk neurovetenskap.
I jämförelser med andra alternativ har KBT-i visat sig vara lika effektivt som sömnläkemedel, men trots det är det tusen gånger vanligare med läkemedelsbehandling mot sömnproblem än med KBT.
Bristande tillgång och kunskap
Li Åslund tycker att unga med sömnproblem i första hand alltid bör erbjudas psykologiska och beteendebaserade insatser.
Enligt henne är dock tillgången till psykologisk behandling ojämn i Sverige och många familjer drabbas av långa väntetider, vilket hon tror kan bidra till att läkemedel förskrivs i stället.
Bristande tillgång är en förklaring, men Kerstin Blom menar att det i vården också saknas kunskap om KBT.
Hon säger att synen på sömnproblem ofta inte är helt uppdaterad och menar att det bidrar till att alla inte är medvetna om vilka lösningar som finns, det skriver Medicinsk Vetenskap.

Forskare har identifierat fem sömnprofiler vid sömnproblem
I stället för att bara se till om du sover bra eller dåligt har forskare identifierat fem olika sömnprofiler som kan vara till hjälp för dig som har sömnproblem.

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.