En tyst hälsorevolution ritar om spelplanen

Hälsoparadoxen

I debatten hörs ofta att vi blir allt sjukare, men forskningen pekar på en intressant paradox.

När vi tittar på registerdata ser vi fler sjukdomar än tidigare, men samtidigt är vi ”friskare med våra sjukdomar”.

Att fler diagnosticeras med exempelvis cancer beror till stor del på att vi numer överlever sjukdomar som tidigare innebar en direkt dödsdom. 

På 1970-talet överlevde endast 45 procent av kvinnorna fem år efter en bröstcancerdiagnos, i dag överlever 90 procent.

Samma mönster syns vid stroke och hjärtinfarkt, där gör snabbare behandling och bättre medicinering att patienterna inte bara överlever, utan också får betydligt färre funktionshinder än de fick förr. 

Blodtrycksraset

En av de mest konkreta förklaringarna till vår förbättrade hälsa finns i våra kärl. I början av 1970-talet hade en genomsnittlig 70-årig kvinna ett systoliskt blodtryck på 173.

Bland kvinnor födda på 1950-talet har det genomsnittliga systoliska blodtrycker sjunkit till 130.

Den här dramatiska minskningen beror både på aggressivare medicinsk behandling och på livsstilsförändringar och har haft en enorm inverkan på risken för både hjärt-kärlsjukdom och demens. 

Stora strukturella förändringar i samhället har också påverkat den här förändringen, det handlar om sådant som:

• Bättre arbetsmiljö: Buller har reducerats och tunga lyft har ersatts av hjälpmedel, vilket gör att dagens äldre inte är lika fysiskt nedslitna. 

• Boendestandard: Förbättrad hygien och dragfria bostäder har haft stor betydelse för livskvaliteten. 

• Kost och teknik: Införandet av kyl och frys på 50-talet minskade behovet av att salta maten, samtidigt äter dagens äldre mer fisk och grönsaker än tidigare generationer. 

En globala utblicken

Den här hälsorevolutionen pågår inte bara i Sverige. Helena Nordenstedt, docent i global hälsa vid Karolinska institutet, lyfter fram att den globala barnadödligheten har halverats på 25 år. Det innebär att fem miljoner fler barn nu överlever varje år.

Trots att barnadödligheten sjunker och barnadödligheten i världen har halverats sedan år 2000 visar dock en rapport från Unicef att år 2022 dog 4,9 miljoner barn innan de hunnit fylla fem år.

Det finns även fler mörka moln bland alla hälsoframgångar, i form av ökande övervikt och diabetes. Men forskare ser ett potentiellt skifte vid horisonten genom de nya fetmaläkemedlen.

Dessa GLP-1-läkemedel har visat sig kunna minska kroppsvikten med upp till 20 procent. Om de blir tillgängliga för den breda massan kan vi stå inför ännu ett historiskt trendbrott. 

Tydlig utveckling

Utvecklingen är tydlig, varje ny generation av äldre är mer vital än den föregående.

Dagens 70-åringar känner sig friska till över 90 procent, jämfört med två tredjedelar på 70-talet.

Vi står med andra ord inför en framtid där ålder inte längre är en indikator på svaghet, utan en resurs som bara har börjat utforskas. 

Läs mer på Dagens PS: Fetma – stor riskfaktor för flera infektionssjukdomar

Läs mer på E55: 70 är det nya 20 – seniorerna tar tonåren tillbaka

Läs mer på Realtid: Evigt liv – ”fullkomlig idioti” eller framtidens hälsa?