Från kaloriräknande glasögon till videospel för barn som främjar hälsosamma matvanor. EU-finansierade forskare utvecklar nya metoder som främjar sunda levnadsvanor och bättre kosthållning.
En av de största utmaningarna när man studerar hur kosten påverkar sjukdomar är att förstå vad människor faktiskt äter. Kostdagböcker och enkäter är fortfarande standardverktygen, men de är ofta bristfälliga. Människor glömmer, uppskattar portioner fel eller tonar ner sina mindre hälsosamma val.
Dolda sanningen om vår mat – och Europass oväntade motdrag
PS Debatt
Uppdaterad: 02 dec. 2025Publicerad: 02 dec. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
För att komma till rätta med detta testar EU-finansierade forskare något nytt: en diskret bärbar kamera i kombination med AI. Systemet kan automatiskt identifiera livsmedel och uppskatta portionsstorlekar i realtid, vilket ger en tydligare och mer tillförlitlig bild av människors faktiska matvanor.
Föreställ dig morgonrutinen. Du öppnar kylskåpet för att göra frukost. En liten kamera fäst på glasögonen registrerar tyst vad som hamnar på tallriken. Inga gissningar och inget utrymme för försköningar.
Se vad du äter
Tekniken testas inom CoDiet, ett fyraårigt EU-finansierat samarbetsprojekt som pågår till slutet av 2026.
Det samlar 17 institutioner i åtta EU-länder och associerade länder som Storbritannien för att undersöka hur kosten bidrar till icke-smittsamma sjukdomar som diabetes, fetma och hjärt-kärlsjukdomar.
Omkring 200 frivilliga i Europa bar kamerorna dagligen under ledning av Aygul Dagbasi, dietist och postdoktoral forskare vid Imperial College London i Storbritannien.
”Deltagarna var motiverade eftersom de fick en djupare förståelse för sin kost och dess inverkan på hälsan”, säger Aygul.
Den stora fördelen är objektivitet. ”När vi frågar patienter vad de äter får vi bara deras egen uppfattning”, förklarar hon. ”Om vi inte vet vad människor faktiskt äter blir våra resultat och råd missvisande.”
Läs även:
Bryggt för motståndskraft – forskning ska säkra framtidens kaffe. Dagens PS
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
En bild av hälsan
Forskarna inom CoDiet går ett steg längre genom att kombinera kostregistreringar med AI-baserad analys av biomarkörer från blod- och urinprover. Genom att väga in genetik, ämnesomsättning och tarmflora hoppas de kunna förklara varför människor inte reagerar likadant på samma kost.
Nästa steg är att utveckla ett verktyg som ger personligt anpassade kostråd, med testversioner planerade i Grekland, Irland, Spanien och Storbritannien.
”Vi hoppas att detta ska göra kostrådgivning mer individanpassad och effektiv – men också mer tillgänglig”, säger Aygul Dagbasi. ”I många delar av världen är tillgången till kvalificerade dietister begränsad.” Det innebär att de mest utsatta grupperna – barn, ungdomar och äldre – ofta inte får den hjälp de behöver.
En lösning passar inte alla
Att förebygga fetma handlar dock om långt mer än det som finns på tallriken.
”Sambandet mellan kost och hälsa är mycket komplext”, säger Itziar Tueros, chef för avdelningen för mat och hälsa vid AZTI, ett ledande forskningscenter i Baskien, Spanien, och koordinator för forskarteamet bakom CoDiet.
”Allas ämnesomsättning är unik, vilket innebär att människor reagerar mycket olika på samma kost.”
Utöver individanpassade kostråd undersöker CoDiet-teamet kost- och näringspolitik i sex EU-länder. De studerar hur lagstiftning, utbildning och bättre tillgång till hälsosam mat kan bidra till att minska sjukdomsförekomsten i hela samhällen.
ANNONS
”Vårt mål är att utveckla verktyg som hjälper människor att göra hälsosammare val och samtidigt utforma evidensbaserad politik som stöder arbetet med att förebygga fetma och kroniska sjukdomar”, säger Itziar.
Läs även:
Sänker gränsvärden: “Farligare än vi trott”. Dagens PS
Europas satsning på förebyggande hälsoåtgärder
CoDiet-forskningen ingår i en bredare europeisk satsning för att bekämpa fetma och stärka det förebyggande hälsoarbetet.
Under de senaste årtiondena har fetma nått epidemiska nivåer, med över en miljard drabbade människor världen över. I EU har mer än hälften av alla vuxna övervikt eller fetma, och siffrorna stiger snabbt.
Barnfetma är särskilt oroväckande. Enligt World Obesity Federation förväntas antalet fall fördubblas mellan 2020 och 2035.
”Fetmanivåerna är mycket höga just nu”, varnar Aygul. ”Vi ser att människor äter olika i olika länder, men ändå har vi samma fetmaproblem.”
Som svar på detta har nio EU-stödda projekt, däribland CoDiet, gått samman i OBEClust – ett europeiskt kluster av forskningsprojekt på området fetma. Samarbetet sammanför kunskap för att bättre förstå riskfaktorer, främja förebyggande arbete och beteendeförändring samt utveckla personligt anpassade strategier för att hålla en hälsosam vikt under hela livet.
”Klustret ger oss en bredare överblick över forskningen inom området och hjälper oss skapa fler synergier”, säger Itziar Tueros.
ANNONS
Ett tvärvetenskapligt angreppssätt är avgörande, tillägger hon. ”Om du går ensam kanske du går snabbare, men du kommer inte lika långt.”
Individanpassad riskbedömning för unga
Ett annat OBEClust-projekt, PAS GRAS, fokuserar på individanpassad riskbedömning för barn och unga vuxna. Projektet leds av Paulo Oliveira, vice ordförande för Center for Neuroscience and Cell Biology vid Universitetet i Coimbra i Portugal, och pågår i fem år fram till 2028.
”Det är viktigt att kunna förutse vem som löper störst risk, eftersom fetma är mer komplicerat än många tror”, säger Paulo. ”Det finns en stigmatisering kring att överviktiga personer helt enkelt äter för mycket och rör sig för lite. I verkligheten påverkas fetma av många olika faktorer.”
Sexton organisationer i sju EU-länder och Storbritannien utvecklar nya verktyg för att förutsäga fetmarisk och sannolikheten för relaterade hälsoproblem.
”Även om fetma är kopplat till många hälsokomplikationer utvecklar varje patient dem på olika sätt – och vi vet ännu inte varför”, säger Paulo.
Medelhavsdiet
Forskarna inom PAS GRAS utformar också livsstilsinterventioner med fokus på medelhavsdieten. Deras studier identifierar vilka molekyler i traditionella livsmedel som kan bidra till att snabba upp ämnesomsättningen, bränna fett eller reglera aptiten.
Till exempel undersöker forskarna de antioxidativa, antiinflammatoriska och matsmältningsfrämjande egenskaperna hos svamp och za’atar, en mellanösternblandning av örter och kryddor, för att se om dessa kan bidra till att minska bukfetma och förbättra den metabola hälsan.
ANNONS
Att sprida resultaten till dem som behöver dem är en annan utmaning. Forskargruppen har tagit fram informationskampanjer för barn och unga vuxna, bland annat en målarbok, serier och ett videospel som hjälper dem att förstå hur kost och livsstil påverkar kroppen.
Liksom CoDiet kommer PAS GRAS också att ta fram riktlinjer för politiska åtgärder. Paulo Oliveira, som även är ordförande för OBEClust, betonar att verklig förändring kräver gemensamma insatser.
”En förändring av politiken kräver evidens från många projekt – inte bara ett. Genom att samarbeta kan vi skapa en gemensam grund för gemensamma beslut.”
Fokus på förebyggande insatser
Budskapet från forskarna är tydligt: det förebyggande arbetet måste stå i centrum.
”Vi behandlar fetma reaktivt. Vi försöker bota i stället för att förebygga”, säger Paulo. ”Vi måste lägga större vikt vid prevention och minska riskerna medan det fortfarande går.”
Itziar instämmer. ”Ett öppet internationellt samarbete kan förhoppningsvis hjälpa oss att nå vårt huvudmål, verklig påverkan i människors liv. Med nya lösningar för både patienter och vårdpersonal.”
Sambandet mellan fetma och andra kroniska sjukdomar är välkänt. En nyligen publicerad studie i Global Heart varnade för att den ökande fetman driver på hjärt-kärlsjukdomar världen över.
Eftersom hjärt-kärlsjukdomar redan är den främsta dödsorsaken i Europa utarbetar nu Europeiska kommissionen en EU-plan för hjärt-kärlhälsa.
ANNONS
Syftet är att minska förtida dödsfall till följd av dessa sjukdomar genom att främja hälsosammare livsstil, förebygga fetma samt förbättra tidig upptäckt och behandling.
”Fetma är en av vår tids största hälsoutmaningar, och vi måste ta itu med den”, säger Aygul. ”En helhetssyn på dess orsaker hjälper oss att hantera problemet mer effektivt.”
Av Michaela Nesvarova.
Forskningen i den här artikeln finansierades av EU:s Horizon-program. Intervjuobjektens åsikter speglar inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens åsikter.
Den här artikeln publicerades ursprungligen i Horizon, EU:s tidning för forskning och innovation.
Mer information
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS