10 mysterier om hjärnan

2. När döden sätts på paus

Kryonik är verklighet, om än en experimentell sådan. I artikeln i Psychology Now kan vi läsa att man på anläggningar som Alcor i Arizona förvarar avlidna i flytande kväve, cirka −195 grader Celsius.

Tanken är att en person som dör av en i dag obotlig sjukdom skulle kunna tinas upp och återupplivas i framtiden när ett botemedel har hittats. Hittills har ingen av de kryopreserverade kropparna återupplivats. Den kritiska punkten är vad vi förstår själva upptiningen. Blir temperaturen fel spräcker iskristaller cellerna. En kylig påminnelse om gränsen mellan ambition och fysik.

3. Varför vi inte lever för evigt

Vi föds med en imponerande reparationsverkstad som skyddar mot infektioner och skador. Ändå blir verkstaden mindre effektiv med tiden, motståndskraften sjunker och kroppen åldras.

Man kan se på åldrandet på två sätt. Antingen kan vara en genetisk egenskap som på något sätt gynnar arten. Eller om man är lite mer pessimistisk, åldrandet har inget syfte utan är summan av livslång cellskadeprocess.

Enligt artikeln i Psychology Now finns en liten men högljudd skara forskare som menar att tekniken kan skjuta upp processen rejält. Kanske till och med fördubbla livslängden. Kanske är det klokt att planera för ett långt liv och lika klokt att inte räkna med evigheten.

4. Arv och miljö i samspel

Gener och uppväxt är partners snarare än rivaler. Personlighet, förmågor och vanor formas i en pågående dialog mellan det du bär och det du möter. Genetiken förklarar drag vi knappt kan styra, allt från läggning till vissa riskbeteenden.

Samtidigt visar studier att uppväxt och kultur kan styra riktningen med fast hand. Det är samspelet som formar slutresultatet. DNA levererar möjligheter, miljön skriver manus och vi improviserar däremellan.

5. Hjärnan talar med kroppsdelar som saknas

Fantomkänslor är ett tydligt exempel på hjärnans plastiska fantasi. Upp till 80 procent av de som blivit amputerade känner värme, klåda, tryck eller smärta från något som inte längre finns.

Det kan bero på nya nervkopplingar vid amputationsstället som fortsätter att kommunicera till hjärnan. Eller på att hjärnan arbetar efter en intern “ritning” där alla delar fortfarande är där trots att de fysiskt avlägsnats.

6. När hjärnan skrattar

Skratt är ett av de minst förstådda mänskliga beteendena. Forskare har funnit att under ett gott skratt aktiveras tre delar av hjärnan: Förståelse, rörelse, känsla.

Det är dock okänt varför en person skrattar åt oklara pappa-skämt medan en annan fnissar åt en skräckfilm. I artikel i Psychology Now står att John Morreall, pionjär inom humorforskning vid College of William and Mary i USA, har funnit att skratt är ett lekfullt svar på inkongruenser, berättelser som bryter mot konventionella förväntningar. Andra inom humorfältet menar att skratt är ett sätt att signalera till en annan person att denna handling är menad “på skoj”.

7. Hjärnan redigerar historien

Minnen är inte filer, de är rekonstruktioner. Varje gång vi minns görs en ny version, praktisk men sårbar. Hjärnan prioriterar mening framför perfektion, därför känns minnet stabilt även när detaljerna har bytt plats.

Med hjärnavbildningstekniker håller forskare på att reda ut mekanismen som ansvarar för att skapa och lagra minnen. Det visar sig att både sanna och falska minnen aktiverar liknande hjärnregioner. För att få fram det verkliga minnet ber vissa forskare en försöksperson att återkalla minnet i sitt sammanhang. Något som är mycket svårare när händelsen faktiskt inte inträffade och minnet något som hjärnan fabricerat.

8. Sömnens nödvändighet

Bananflugor gör det. Tigrar gör det. Och människor tycks inte få nog av det… Vi talar om sömn och ingenting annat. En så avgörande del i vår verklighet att vi tillbringar mer än en fjärdedel av livet med den.

NREM (non rapid eye movement) ses som kroppens sparläge, REM (rapid eye movement) som ett skede där hjärnan går på högvarv och möjligen sorterar minnen. Det vi vet säkert är riskerna: “Långvarig sömnlöshet kan leda till humörsvängningar, hallucinationer och i extrema fall dödsfall”.

Drömmarna behöver inte följa logiken, och ofta gör de inte det.

9. Du är styrd av ljuset

Kroppens biologiska klocka sitter i hypotalamus, den suprachiasmatiska kärnan (enkelt förklarat som en sorts dygnsrytmkärna) som synkar oss till ett dygn. Den styr mer än sömn och vaken tid och finjusterar även allt från matsmältning, temperatur och blodtryck till hormoner.

Ljus är huvudverktyget och regleringen sker via melatonin. Ett kosttillskott som därför prövas mot exempelvis jetlag. Evidensen är blandad, men rådet är enkelt, jaga dygnets naturliga ljus.

10. Drömvärldens logik

Drömmar kombinerar logik och absurditet på ett sätt som skulle göra en filmskapare avundsjuk. REM-sömn engagerar känslocentra, vilket kan förklara varför nätternas berättelser känns betydelsefulla även när de saknar vett på dagen.

Om du skulle fråga tio personer vad drömmar består av skulle du troligen få tio olika svar. Det beror på att forskare fortfarande nystar i denna gåta. Drömmar kan vara hjärnans nattgym, eller en efterbearbetning av sådant vi inte hann med på dagen. Oavsett teori finns en samsyn, de märkligaste filmerna rullar under REM-sömnen, när hjärnaktiviteten är som högst.

Hjärnan – både absurd och logisk

Människohjärnan är vårt mest sofistikerade verktyg och vår mest opålitliga berättare. Kryonik lovar mycket men levererar i dagsläget främst frågor. Fantomkänslor visar hjärnans plastiska elegans, minnen är användbara rekonstruktioner och sömn är en icke förhandlingsbar livsnödvändighet.

De stora frågorna rör inte bara hur hjärnan fungerar, utan varför upplevelsen av att vara människa uppstår. Gåtor som inte ska ses som hinder, utan som bränsle till möjligheter att gräva fram en djupare förståelse för vår mänskliga existens.

Läs mer: Så enkelt laddar du hjärnan Dagens PS

Källa: Psychology Now, 10 mysteries of the mind, oktober 2025