Sverige klarar nya högt satta mål för återvinning. Men det beror på höga siffror på metall och glas, gällande plast ligger Sverige fortfarande långt under målet.

ANNONS

2020 mättes för första gången återvinningsgraden för förpackningar i Sverige enligt EU:s nya definitioner. Samtidigt infördes i Sverige nya mål, som var högre än EU:s, om att minst 65 procent av alla förpackningar ska återvinnas till nya produkter.

Men målet visade sig vara lågt satt. Redan första året överträffades målet, då den totala återvinningen landade på 72 procent för 2020, visar ny statistik från Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI.

”Det är väldigt glädjande att vi på totalen lever upp till de nya tuffare målen även om vi måste fortsätta att förbättra oss inom vissa områden”, säger Veronica Foberg Gustafsson, kommunikationschef på FTI, i ett pressmeddelande.

Statistiken visar att svenskarna är väldigt bra på att återvinna glas, stål och aluminium, vilket drar upp totalsiffrorna. Däremot är vi en bra bit under målet gällande plast och pappersförpackningar.

Hushållen återvinner bara 15 procent av plasten

Regeringens målsättning var att 50 procent av all plast skulle återvinnas 2020, men Sverige klarade bara av att återvinna 27 procent av all plast. Hushållen drar ner siffran rejält, bara 15 procent av hushållsplasten återvinns.

För pappersförpackningar var målet att 85 procent skulle återvinnas – siffran landade på 77 procent totalt och 66 procent för hushållen.

”De nya mätpunkterna från EU förbättrar möjligheten att kunna beräkna de faktiska miljömässiga vinsterna med materialåtervinning, vilket vi är mycket positiva till. Det är viktigt att statistiken är tydlig och transparent. Som återvinnare vill man ju veta vad som händer med de förpackningar som man källsorterar”, säger Veronica Foberg Gustafsson.

Hamnar i hushållssoporna

Bara det material som blir till ny råvara räknas in i statistiken enligt EU:s nya definitioner. Tidigare har begreppet materialutnyttjandegrad inkluderat de utsorterade förpackningar som gått till energiutvinning räknats in i statistiken, enligt Aktuell Hållbarhet.

ANNONS
ANNONS

Den största utmaningen för Sveriges återvinning är enligt FTI att få konsumenterna att sortera ut mer – just nu hamnar hälften av alla plastförpackningar i hushållssoporna och får därmed aldrig chansen att bli återvunnen.

”Sverige kan och ska bli ännu bättre. Varje förpackning gör skillnad – en återvunnen plastförpackning halverar klimatpåverkan i jämförelse med om den skulle gå till förbränning”, säger Veronica Foberg Gustafsson.

Läs mer: Nödrop: Snart mer plast än fisk i haven