Allt vi äger har olika livstid, konsumtionsvaror förbrukas direkt, investeringar består väldigt länge, däremellan finns ganska hållbara varor, som exempelvis kläder.

ANNONS

Konsumtionsvaror som livsmedel förbrukas direkt och investeringar, som hus eller diamanter, består längre än vi själva. Mellan konsumtionsvaror och investeringsvaror finns sällanköpsvaror som håller, typ, länge, exempelvis möbler och vitvaror.

Investeringsvaror förfaller långsamt, så pass långsamt att de kan öka i värde. Hållbara varor används och kan därför ha ett värde under många år, men deras värde brukar minska medan vi äger dem.

Vilken typ av vara det handlar om avgör både hur länge den håller och vilken typ av marknad som uppstår för att handla med dem. Det är exempelvis många fler som köper redan använda hus än nybyggda, och bara cirka en fjärdedel av alla köpta bilar är nya. Det skriver The Economist.

Även modet spelar in

Men använda matvaror, som exempelvis salladsblad i påse, är det ingen som försöker sälja i andra hand. Mellan dessa ytterligheter finns kläder. Kläder av läder eller jeanstyg kan hålla i ett årtionde, men ett tunt sidenlinne kanske bara håller en säsong. När det handlar om kläder är det dock inte enbart hållbarheten som spelar in, även mode är en faktor.

Men modekläders åtråvärdhet kan vara flyktig, särskilt i en tid när influencers och korta, just-in-time-leveranskedjor råder. Nu spenderar människor en lägre del av sin inkomst på kläder än någonsin tidigare, trots att antalet plagg som köps varje år har exploderat.

Släpper ut mycket koldioxid

Många klädesplagg används bara ett fåtal gånger innan de kasseras. Hela 95 procent av alla kläder som skickas till deponier i USA är i tillräckligt gott skick för att kunna säljas i andra hand, något som både är ett slöseri och dåligt för miljön.

Det är troligt att klädindustrin släpper ut mer koldioxid än flyget, som står för 3 procent av världens koldioxidutsläpp. Det finns inte många pålitliga uppskattningar, men studier antar att tillverkning och distribution av kläder står för mellan 2 och 8 procent av de globala koldioxidutsläppen.

Delningsekonomin har blivit mainstream

Tekniken minskar friktionen i handeln, på finansmarknaderna har exempelvis algoritmer pressat ned handelskostnaderna och onlineplattformar använder data om fastigheters egenskaper och läge för att uppskatta deras värden. Men trenden sträcker sig bortom investeringsvaror och den har nu nått de varor som ligger mellan investeringar och konsumtion.

ANNONS
ANNONS

Nu har delningsekonomin blivit mainstream och företag omvandlar begagnade kläder till en tillgång som både kan säljas och hyras ut. Under 2021 såldes begagnade kläder för cirka 15 miljarder dollar, motsvarande 137 miljarder kronor. År 2013 var motsvarande summa 1 miljard dollar, drygt 9 miljarder kronor.

Ytterligare 21 miljarder dollar, knappt 192 miljarder kronor, spenderades på kläder från välgörenhets- och second-handbutiker. Sammanlagt lades alltså 36 miljarder dollar på begagnade kläder, mer än de 30 miljarder dollar, 274 miljarder kronor, som spenderades i ”snabbmodebutiker” som H&M och Zara.

Läs mer: Second hand-julklapparna som kan bli miljöfällor [Dagens PS]