Arbetslösheten låg kvar på 8,7 procent i september, trots att svensk industri ökade produktionen mest av alla EU-länder i augusti.
Svensk industri växte mest i EU – ändå står 507 000 utan jobb
Säsongrensat var 507 000 personer arbetslösa enligt SCB:s arbetskraftsundersökning för september, som kom på fredagsmorgonen. Både antalet sysselsatta och antalet i arbetskraften ökade jämfört med närliggande månader.
”Det var små förändringar på arbetsmarknaden i september jämfört med ett år sedan. Vi ser däremot enligt säsongrensade och utjämnade data att sysselsättningen och arbetade timmar ökar”, säger Sandra Medenica, statistiker vid SCB.
Läs mer:
Färre arbetslösa – i hela landet – E55
Den svenska industriproduktionen steg med 6,5 procent från juli till augusti, säsongs- och kalenderjusterat, enligt siffror som EU:s statistikbyrå Eurostat publicerade på torsdagen. Estland kom tvåa med 4,3 procent. I euroområdet sjönk produktionen med 0,5 procent och låg 1,1 procent lägre än i augusti förra året, medan den svenska låg 6,3 procent högre.
Uppgången hämtar delvis igen nedgången i juli, då produktionen sjönk med 3,9 procent enligt Eurostat. Räknat från juni är ökningen 2,3 procent, och nivån i augusti är den högsta sedan september 2025, visar en genomgång av Eurostats databas.
Fordonsfabrikerna ledde uppgången
Enligt SCB:s produktionsvärdeindex, där el- och värmeverken inte ingår och industrin ökade med 5,4 procent, var det motorfordonsindustrin som ökade mest, med 17,7 procent på en månad.
Swedbanks och Silfs inköpschefsindex tyder på att uppgången fortsatte i september. Delindexet för produktion steg till 60,0, den högsta nivån sedan oktober 2025, och orderingången från exportmarknaderna ökade.
”Septemberutfallet visar på en tydlig förstärkning i svensk industri, med stöd av en ljusare omvärldskonjunktur”, säger Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex på Swedbank.
Arbetsmarknaden släpar efter
Delindexet för sysselsättning sjönk från 57,5 till 56,3 i september, men enligt Swedbank låg det senast på de här nivåerna 2022. ”Det står alltmer klart att industriföretagen väljer att öka eller behålla arbetsstyrkan i industrin, vilket är positiva nyheter för den svenska arbetsmarknaden”, skriver Swedbank i kommentaren till indexet.
Att industrins lyft ännu inte syns i arbetslösheten är väntat, enligt Riksbanken. ”Det är normalt att förbättringen på arbetsmarknaden släpar efter konjunkturåterhämtningen, eftersom efterfrågan på arbetskraft vanligtvis först tar fart när både företagens produktion och försäljning ökat en tid”, skriver banken i sin penningpolitiska rapport från september.
Riksbanken varnar också för att jobben kan bli färre än väntat om företagen klarar den högre efterfrågan utan att nyanställa, till exempel för att de blivit mer produktiva tack vare investeringar i AI.
Arbetsförmedlingens statistik pekar redan nedåt, men den omfattar bara inskrivna arbetslösa och är inte den officiella arbetslöshetssiffran. Den inskrivna arbetslösheten sjönk i augusti, och i slutet av september var 341 901 personer inskrivna som arbetslösa, 21 757 färre än ett år tidigare. ”Den positiva trenden håller i sig, allt fler går till jobb och färre skriver in sig hos oss”, säger Marcus Löwing, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.
Konjunkturinstitutet räknade i sin augustiprognos med att arbetslösheten sjunker till 7,9 procent i genomsnitt nästa år. ”Från slutet av året börjar konjunkturåterhämtningen slå igenom tydligare på arbetsmarknaden och arbetslösheten vänder nedåt”, skriver KI.
