Sjukfrånvaron i Belgien har ökat med 54 procent sedan kravet på endags läkarintyg slopades. I Sverige krävs det läkarintyg från åttonde sjukskrivningsdagen.
Slopade läkarintyget – sjukfrånvaron ökade med 54 procent
I Belgien kan anställda på företag med fler än 50 anställda vara borta en dag tre dagar om året utan att behöva visa upp läkarintyg. Kravet på läkarintyg avskaffades i slutet av 2022 och sedan dess har sjukfrånvaron enligt en studie från Securex, som den franskspråkiga dagstidningen L’Avenir i Belgien hänvisar till, skjutit i höjden.
Rapporten har precis släppts och visar att en dags sjukfrånvaro har ökat med 54 procent.
Så förklaras uppåtkurvan i Belgien
”Ännu fler människor är sjuka i en dag efter att det obligatoriska läkarintyget avskaffades”, skriver samtidigt den franskspråkiga affärs- och finanstidningen L’Echo och uppger att författarna i studien pekar på en ändrad precis snarare än missbruk bakom den kraftiga uppgången av sjukfrånvaron i landet för en dag.
När det gäller den längre sjukfrånvaron, från två till fem dagar, har den inte ökat i Belgien utan uppges vara stabil.
I Sverige betalar arbetsgivaren sjuklön till anställda de första 14 dagarna. På den första sjukdagen görs ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av en genomsnittlig kalendervecka.
Det krävs läkarintyg från dag åtta i sjukskrivningsperioden och från dag 15 är det Försäkringskassan som tar över och betalar sjukpenning.
Här sjunker korttidssjukskrivningarna
Jämfört med Belgien ökar långtidsfrånvaron i Sverige medan korttidssjukfrånvaron sjunker kraftigt och har så gjort sedan 2024, enligt en rapport från Medhelp.
Bland kvinnor har den totala sjukfrånvaron minskat från 5,39 till 5,22 procent mellan 2024 och 2026. Bland män har den minskat från 3,99 till 3,74 procent.
Detta är drivet av den betydande nedgången av korttidssjukfrånvaron.
”På ytan ser utvecklingen positiv ut eftersom den totala sjukfrånvaron minskar. Men när man delar upp siffrorna blir bilden en annan. Vi har färre korta sjukfrånvaroperioder, samtidigt som den långvariga frånvaron tar större plats. Det är en utveckling som arbetsgivare behöver följa noggrant då långa sjukfall ofta får stora konsekvenser både för individen och verksamheten” säger Tobias Ekros, vd på MedHelp Care, i ett pressmeddelande.
Längre sjukperioder ökar i Sverige
Studien visar att längre sjukfall står för en större del av den totala sjukfrånvaron. Under 2024 och 2025 stod frånvaro längre än 14 dagar för omkring 46 procent av sjukfrånvaron. Under januari–september 2026 hade andelen ökat till 50 procent.
Mellan helåren 2024 och 2025 minskade det totala antalet sjukfall med 2,7 procent, från cirka 355 800 till 346 400. Antalet sjukfall som passerade 90 dagar låg däremot i princip stilla: 5 667 jämfört med 5 659, framgår det vidare.
Fortfarande är sjukfrånvaron betydligt högre bland kvinnor än hos män, särskilt när det gäller långtidsfrånvaron som uppges vara drygt 60 procent högre bland kvinnor än män.
En färsk rapport från Försäkringskassan visar att antalet nya sjukfall som varade längre än 14 dagar minskade med 5 procent under 2025 jämfört med året innan. Störst var minskningen bland sjukfall med psykiatriska diagnoser där antalet nya sjukfall minskade med 12 procent.
Kvinnor fortsatt mer sjukskrivna än män
Minskningen av sjukfrånvaron syns i både offentlig sektor och i privata näringslivet och i alla större branscher. Även antalet sjukpenningdagar minskade i fjol med 3 procent till 9,1 dagar per förvärvsarbetande.
Om minskningen är början på en mer långtgående trend eller inte är svårt att säga, enligt Försäkringskassans analytiker Ulrik Lidwall:
”Det kommer alltid vara variationer i sjukfrånvaron i samhället eftersom det är så många faktorer som spelar in. Efter några års uppgång brukar sjukfrånvaron gå ner igen. Lågkonjunktur med högre arbetslöshet brukar också kunna minska sjukfrånvaron”, säger han i en kommentar.
Klassiska kvinnoyrken bakom siffrorna
I likhet med MedHelp konstaterar Försäkringskassan att sjukfrånvaron att avsevärt mycket högre bland kvinnor än män. Kvinnor hade 113 nya sjukfall per 1 000 förvärvsarbetande jämfört med 61 bland män under 2025.
Tilläggas kan att vård, omsorg och sociala tjänster, det vill säga yrken där kvinnodominansen är stor, har den högsta sjukfrånvaron av de branscher som analyserats. Där är antalet nya sjukfall är 56 procent högre än i arbetslivet som helhet och sjukfallen varar också längre.
