Dagens PS

Självförtroendet försvann – så slår utmattning mot toppen

En man är oskäker. En tydlig signal på utmattning är sömnlösa nätter, men för en vd började det i stället med att hans självförtroende försvann.
En tydlig signal på utmattning är sömnlösa nätter, men för en vd började det i stället med att hans självförtroende försvann. Mannen på bilden har ingenting med texten att göra. (Foto: Mikhail Nilov/Pexels)

Från fullt ös till svår depression på bara några månader. Även de mest framgångsrika ledarna drabbas men det finns dolda varningssignaler.

Enligt forskning är de sex främsta orsakerna till utmattningssyndrom: överdriven arbetsbelastning, otillräcklig autonomi, otillräckliga belöningar, kollapsad gemenskap, bristande överensstämmelse mellan värderingar och orättvisa, det skriver Dagens PS.

Diagnosen utmattningssyndrom finns bara i Sverige och den kommer försvinna 2028 eftersom Världshälsoorganisationen vill ta bort nationella diagnoser. Problemet med utmattning kvarstår dock.

En rapport från Afa Försäkring visar att kvinnor mellan 36 och 45 år som arbetar i kommuner och regioner har högst risk att drabbas av långvarig sjukfrånvaro på grund av utmattning, det har Dagens PS rapporterat om.

Men, det finns en annan yrkesgrupp som också utsätts för en extra stor risk att drabbas av utmattning: vd:ar.

Tappade självförtroendet

För Tomas Strand började det inte med att han inte kunde sova, något som är en tydlig varning, nej för honom började det i stället med att hans självförtroende störtdök, det skriver VD-tidningen.

Han hade nått sina mål och fått sitt drömjobb som vd, det hade varit full fart i mer än tio år när han kraschade. När raset kom gick det snabbt, inom några månader fick han diagnosen svår utmattningsdepression, (som utmattningssyndrom kallades tidigare).

Charlotte Valleskog är chefspsykolog på Feelgood Svenska AB och enligt henne är mönstret bakom utmattning ofta är detsamma, oavsett yrkestitel, det handlar om hög belastning över tid i kombination med bristande återhämtning.

Det avgörande är inte en enskild intensiv period, utan att den höga belastningen pågår länge utan att återhämtning får tillräckligt utrymme.

I vd-rollen finns dessutom flera faktorer som kan förstärka risken, de har totalansvar, jobbar ofta med långsiktiga frågor som aldrig blir färdiga och har en förväntan om att ständigt vara tillgängliga.

Charlotte Valleskog chefspsykolog Feelgood
Charlotte Valleskog, chefspsykolog Feelgood. (Foto: Feelgood)

Även en strukturell fråga

För en vd är återhämtning nyckeln. När den fallerar ökar risken att drabbas av utmattning och när personer i ledande positioner drabbas av utmattning är det inte en individuell svaghet, utan en arbetsmiljöfråga.

Charlotte Valleskog lyfter också en strukturell skillnad, ju högre upp i organisationen du kommer, desto svagare blir ofta de strukturer som fångar upp om du belastas för högt för länge.

För medarbetare finns ofta chef, HR-processer och uppföljning som kan fånga upp sådana signaler, men för personer i den högsta ledningen ligger ett större ansvar på individen själv att uppmärksamma och agera på varningssignaler.

Hög kapacitet och ambition

Socialt stöd är en annan jätteviktig återhämtningsfaktor. En vd behöver kunna stänga av sin tillgänglighet, men också sin professionalitet.

I många organisationer är vd:n den som förväntas inge stabilitet, vilket kan göra att det blir svårare för en vd att själv ta upp frågor om osäkerhet eller överbelastning.

Charlotte Valleskog pekar också på att utmattning ofta drabbar personer med hög kapacitet och stark drivkraft.

De som löper störst risk att drabbas är just personer med stark prestationsdrift, ambitiösa människor som klarar mycket och förlitar sig på sin kapacitet.

Hon lyfter begreppet yrkesidentifikation, alltså när självkänslan starkt knyts till yrkesrollen. Om arbetet blir en central del av identiteten kan gränsen mellan profession och person suddas ut.

Ansvaret för arbetsmiljön

Dessutom är frågan om arbetsmiljö i den högsta ledningen är ofta otydlig, en vd är anställd och har samma rättigheter som andra medarbetare, men många vd:ar hävdar inte de rättigheterna, och många bolagsstyrelser är inte rustade att hantera den typen av frågor.

Riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen, från Myndigheten för arbetsmiljökunskap, som upphörde den 31 december 2025, finns numer hos Arbetsmiljöverket.

Charlotte Valleskog hänvisar till de riktlinjerna och betonar tre områden: tydliga mål och strategi för psykisk hälsa, kunskapshöjande insatser samt konkret arbete med återhämtning.

För organisationer som vill arbeta långsiktigt och hållbart behöver även högsta ledningens belastning och återhämtning vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

När är det dags att lämna?

Thomas Magnusson, chefsrådgivare på Ledarna, har personliga erfarenheter av när du vd bör fundera på att lämna över stafettpinnen, det skriver han om i VD-tidningen.

Han menar att när du under en period haft möjlighet att koppla bort din roll börjar du ofta reflektera och fundera på om du är på rätt ställe, om du är rätt person för uppdraget.

Frågor om huruvida det är dags att ta dig vidare, även funderingar på om det är dags att lägga mer tid på familjen eller intressen, kan dyka upp, skriver han.

Han tycker att det aldrig är fel att ställa sig de frågorna och att om du känner att du inte till 100 procent är investerad i ditt uppdrag bör du göra en förändring.

”När tankarna ofta glider iväg mot andra uppdrag, andra branscher eller andra sätt att använda din kompetens – då har du mentalt redan börjat ta steget. Att lämna när det går bra kan vara svårt känslomässigt, men det är ofta det mest professionella valet. För dig, för bolaget och för teamet”, skriver Thomas Magnusson i VD-tidningen.

Läs mer på Dagens PS: Har du känt symtom på utmattning?

Läs mer på E55: Läkare: Så kan din chef göra dig sjuk

Läs mer på Realtid: Företagens nya strategi – effektivitet eller utmattning?