Riksrevisonen slår larm i en rapport om hur enkelt det är för kriminella organisationer eller främmande makt att ägna sig åt infiltration av svenska myndigheter.
Så sårbara är svenska myndigheter – "allvarliga konsekvenser"
Riksrevisionen har granskat tre statliga myndigheter – Försvarets materielverk (FMV), Kammarkollegiet och Kriminalvården – och granskningen avslöjar att arbetet brister för att motverka och upptäcka infiltration.
Problemet är utbrett och riskerar att drabba ”många myndigheter”, slår Riksrevisonen fast och varnar för skrämmande följder.
Läs också: Myndigheter sjabblar – miljarder hamnar i fel fickor DagensPS
Den samlade bedömningen – systemet fungerar inte
”Konsekvenserna kan bli röjda uppgifter som gynnar grov kriminalitet, förvanskad eller förstörd information, ekonomiska oegentligheter och störningar i säkerhetskänslig verksamhet – allt med höga samhällskostnader som följd”, framgår det.
Och det är inte bara kriminella organisationer som hotar offentlig verksamhet, det talas även om risken för infiltration av främmande makt.
”Vår bedömning är att de granskade myndigheterna inte har lagt tillräckligt stor vikt vid säkerhetsarbetet och att det lett till omfattande säkerhetsbrister som i värsta fall kan leda till allvarliga konsekvenser”, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Läs även: Skatteverkets åtgärder mot svartarbete sågas DagensPS
Förvaltar hundratals miljarder – har svag kontroll
När det gäller de tre statliga myndigheterna specifikt uppges Kammarkollegiet endast bedriva ”ett fragmenterat säkerhetsarbete”.
Anmärkningsvärt är att Kammarkollegiet förvaltar över 200 miljarder kronor åt statliga och kyrkliga aktörer. Enligt Riksrevisionen är det den myndighet som bedöms ha störst utvecklingsbehov. Till saken hör att den kapitalförvaltning, upphandling, försäkring som hanteras har direkt koppling till näringslivet.
Kriminalvården har samtidigt ”kritiska brister”, även om steg år rätt håll har tagits på senare år. En intern enkät som Riksrevisionen genomfört visar att var femte av de svarande inom Kriminalvården uppger att de vet eller tror att infiltration eller illojalt beteende förekommer på arbetsplatsen. I en myndighet med över 20 000 anställda är det en signal som inte går att bortse från då myndigheten samtidigt växer kraftigt och bygger nya anstalter.
Läs vidare: Statens riskkapital granskas på nytt – gamla brister kvarstår Realtid
Löneutmätning utbrett hos Kriminalvårdens personal
Vidare visar registersamkörning som gjorts att omkring 2,2 procent av Kriminalvårdens personal haft löneutmätning – motsvarande cirka 400 personer. Överskuldsättning kan innebära sårbarhet för otillbörlig påverkan, kopplad till organiserad brottslighet.
Längst för att hindra infiltration har FMV kommit, enligt kartläggningen.
Men Riksrevisionen efterlyser hårdare tag och bättre säkerhetsprövningar, även av känslig natur som kan handla om anställdas privatekonomi, social exponering, hot, hållhakar och beroenderelationer.
Varningsklockorna ringer på Försvarets materielverk
”Uppföljande säkerhetsprövningssamtal är ofta svåra samtal, eftersom chefer måste ställa känsliga frågor till medarbetare. Men det är för sent att göra det först när misstankar har uppstått”, säger Per Dackenberg, projektledare för granskningen, i pressmeddelandet.
Det är uppenbart att säkerhetsarbetet inte är tillräckligt prioriterat på FMV med säkerhetsluckor hos personalen, vilket får varningsklockorna att ringa. I ett skärpt säkerhetsläge väcker det frågor om hur robust skyddet egentligen är.
Säkerhetsbrister kommer aldrig upp till ytan
Granskningen visar också att en annan sårbarhet är den osäkerhet som finns bland anställda när det kommer till visselblåsning, detta märks särskilt hos FMV och Kriminalvården och faran med det är att signaler som kan vara av allvarlig art aldrig kommer till kännedom hos myndigheternas ledning.
Riksrevisionen rekommenderar myndigheterna i sin rapport, som du kan ladda ner här, att integrera frågor om personalsäkerhet i ordinarie rutiner, så att de blir självklara beståndsdelar i ledarskapet.
Vidare är rekommendationen att säkerställa att uppföljande säkerhetsprövningssamtal för personal med säkerhetsklassad befattning sker systematiskt och omfattar alla relevanta områden, och att se till att stödmaterial för säkerhetsprövningen utgår från Säkerhetspolisens respektive Försvarsmaktens vägledningar, men att utveckla och anpassa så långt möjligt utifrån verksamhetens beskaffenhet och personalens arbetsuppgifter.
Läs även: Salvan från Riksrevisionen: EBM är ineffektiv DagensPS
