Vi borde äta mer vegetariskt, men vi gör det inte. Andelen vegetarianer i Sverige har inte ökat på 50 år och veganmaten backar.
Rött ljus för grönt: Veganmaten backar


Mest läst i kategorin
94 procent av svenskarna äter kött. 6 procent är följaktligen vegetarianer eller, mer hardcore, veganer.
Andelen vegetarianer har i princip stått stilla i Sverige i 50 år, trots att debatt och media kan ha gett intryck av något helt annat.
Så sker en sammanvägd bedömning ut. Det finns nämligen flera problem på området, rent statistiskt.
Det första är att andelen vegetarianer är högre ju mer positiv källan är till vegetarianism och vice versa.
När pro-köttkällor anger andelen svenska vegetarianer viftar man med siffror på 0,5 procent av befolkningen, när djurrättsaktivister gör motsvarande är andelen 10 procent.
Trenden med vego vissnar: Nu vill vi ha hybridmat. Dagens PS
Bra land för vegetarianer
När brittiska Eco Experts 2022 gjorde en jämförelse mellan 26 europeiska länder blev resultatet att Norge, Finland och Schweiz var de länder där det är lättast att vara vegetarian.
Ett trappsteg ned fanns Sverige, Storbritannien, Italien, Ungern och Belgien och i botten Portugal, Litauen och Danmark.
Den jämförelsen byggde på tre aspekter. Antalet restauranger med vegetarisk mat per 100 000 invånare, köttkonsumtion per person och genomsnittspris på kött.
Eco Experts konstaterade att ”i Sverige tycks det nu i stället vara visst minskat intresse för vegetarisk mat” och konstaterade att andelen vegetarianer stabilt syntes ligga på 6 procent.
Fler allätare i dag
Vad däremot är tydligt är att andelen flexitarianer, ett uppgraderat ord för det vi tidigare kallat allätare, ökat betydligt i Sverige.
Hos Vegobarometern säger 57 procent av de svarande att de äter vegetariskt minst en gång i veckan.
Sex av hundra är alltså vegetarianer och de militanta veganerna så få att man i allmänhet behöver hjälp av Missing People för att hitta någon.
Det perspektivet hör till när marknadsundersökningsföretaget Nielsen IQ nu hos Di redovisar att marknaden för veganska produkter fortsätter växa.
Till saken hör att trenden har slagit tillbaka i riktning kött, att ”svenskt” går före ”klimatsmart” och att vi, helt naturligt, hellre väljer kött från en i trakten skjuten älg än frysta, veganska produkter ett israeliskt företag låtit tillverka i Tjeckien. För att nu ta ett aktuellt exempel.

Investerare flyr veganskt
”Det har absolut varit lite av en backlash”, säger Axel Gruvaeus, omvärldsanalytiker på Kairos Future som bland annat sysslar med trender på matmarknaden, hos Di.
”Många värderar upp oberoende, autenticitet och närproducerat. Det är ett slags jägar-samlar-hajp, kan man säga.”
Det här har även slagit rot hos investerarna, konstaterar Gruvaeus.
”Det kastades mycket pengar åt veganhållet för några år sedan. Först skulle veganska premiumprodukter locka in konsumenterna. Sedan skulle billigare varianter bli massprodukter, var det tänkt.”
Den strategin slog aldrig.
”Det närmaste man kan komma en lågprisprodukt i dag är väl falafel, som kan ha nästan samma kilopris som billiga frysta köttbullar.”
Backar i realiteten
Och när rubriker talar om att vegomarknaden växer, är det mer rubrikkonst än matfakta.
2022 var den samlade försäljningen av veganska varor i dagligvaruhandeln 204,5 miljoner kronor, enligt Nielsen IQ.
2023 var siffran 214,5 miljoner, 2024 228,9 miljoner kronor. Det är en ökning med 11,9 procent för 2022-2024.
Under samma period steg matpriserna i Sverige med 25 procent, vilket gör att veganmarknaden i realiteten i stället minskat.
Nu äter nio av tio vegetariskt. Dagens PS
Män över 30 minst benägna att byta ut köttet. Realtid

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.