AI har fyllt rubrikerna de senaste åren. Nu ska AM ta sin plats. Det handlar om svensk forskning som stärker Europas position i rymden.
Ny svensk innovation för rymden
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 06 maj 2025Publicerad: 06 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Under Rymdforum 2025 i Trollhättan har Högskolan väst presenterat ny kunskap som inom några år kan effektivisera tillverkningen av komponenter i vätgasdrivna rymdraketer.
”Vår forskning inom pulverbäddsbaserad additiv tillverkning, AM, är en del av den europeiska rymdindustrins satsning för att stärka sin konkurrenskraft”, säger Thomas Hansson som forskar på Högskolan väst och GKN Aerospace.
”Det går att spara mycket material, tid och pengar genom att använda pulverbäddsbaserad additiv tillverkning för komponenter till vätgasdrivna raketmotorer. Men det krävs mer kunskap för att processen ska motsvara de högt ställda kraven”, tillägger han.
Utforska rymden – och rädda jorden. Dagens PS
Vätgas vanligt bränsle i rymden
Vätgas är ett vanligt bränsle i rymdraketer. Det är också väl känt att metaller som utsätts för väte riskerar att bli spröda, något som måste hanteras när man konstruerar och dimensionerar raketmotorer.
Vid traditionell tillverkning av delar till vätgasdrivna raketmotorer använder man också Inconel 718, en nickelbaserad ”superlegering”, tack vare att industrin lärt sig hantera legeringens känslighet för väteförsprödning.
ANNONS
Senaste nytt
”Behöver ny kunskap”
”Men för att kunna producera komponenter mer effektivt med pulverbäddsbaserad AM behöver vi utveckla ny kunskap om fenomenet väteförsprödning vid användning av AM-processer”, förklarar Thomas Hansson.
ANNONS
”Komponenterna utsätts för extrema temperaturer, belastningar och tryck i tuffa vätgasmiljöer. Vi behöver designa processen så att risken för sprickor och andra defekter till följd av försprödning i superlegeringen Inconel 718 elimineras”.
Starkaste spåren hittade – talar för liv i rymden. Dagens PS
Forskning för rymden
Nu har forskare vid Högskolan väst presenterat hur AM kan användas inom rymdapplikationer och hur vätgasdriften påverkar metaller som superlegeringen Inconel 718.
Thomas Hansson har deltagit i forskningen om vätets påverkan på metalliska material i 30 år och arbetar i dag både för GKN Aerospace och högskolan.
Nu handleder han och samordnar två doktoranders arbete inom området.
”Robert Sundström är industridoktorand på Swerim och utvecklar provningsmetoder för metalliska material med fokus på superlegeringen Inconel 718 tillverkad med pulverbäddsbaserad AM”, berättar Hansson.
Förändras av värmebehandling
Den andra doktoranden, Karthik Vaidyalingam Arumugam, undersöker hur man kan förbättra legeringens egenskaper genom att värmebehandla komponenter på nya sätt.
ANNONS
”När en komponent värmebehandlas kan mikrostrukturen hos superlegeringen förändras”, förklarar Thomas Hansson.
GKN Aerospace genomför redan i dag tester med AM-tillverkade komponenter till motorer för rymdraketer som en del i det europeiska Ariane-programmet.
”Om forskningen uppnår våra mål planerar företaget att skjuta upp den första pulverbäddstillverkade komponenten i legering Inconel 718 redan 2027”, avslöjar Hansson.
Nato-chefen: Europa måste vakna i rymdkampen. Dagens PS
Rymdsonden kraschar snart på jorden – oklart var. Dagens PS
Kina ökar takten i rymden – Europa kvar i startgroparna. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS