Stora svenska industriföretag och andra basindustrier flaggar för att minska personalen kraftigt. Här är orsaken till den nya krisen.
Larmet: Nu kommer slakten inom svensk industri
När AB Volvo (börskurs AB Volvo) nyligen redovisade 2023 bjöds det på rekord i både vinst och försäljning.
Försäljningen hamnade på 553 miljarder kronor, mer än något svenskt industriföretag sålt för någonsin.
Nu viker efterfrågan
Ändå var det dystra tongångar mitt i rekordyran.
Efterfrågan kommer att vika, och Volvo drar ner på personal, förkunnade bolagets vd Martin Lundstedt. Volvo räknar med att sälja betydligt färre lastbilar och maskiner under 2024, framförallt i Europa.
Det här är en del i ett större mönster.
I Sverige har inte bara AB Volvo utan även andra industrijättar som Ericsson och Sandvik flaggat för personalnedskärningar.
Ericsson: ”Tufft 2024”
Ericsson (börskurs Ericsson)har kämpat hårt mot en negativ marknadsutveckling och tror att 2024 blir minst lika jobbigt, därav nedskärningarna.
”En stor del av våra kostnader är relaterade till anställda och därmed kommer det att få effekter även där”, konstaterade Ericssons vd Börje Ekholm nyligen.
Inom skogsindustrin har Stora Enso (börskurs Stora Enso)flaggat för att minska personalstyrkan med 1 000 medarbetare efter att under förra året ha sagt upp 1 150 personer.
”Det är svårt men samtidigt nödvändigt för koncernens långsiktiga framgång”, underströk koncernchefen Hans Sohlström i bolagets senaste kvartalsrapport.
Nu varnar Kerstin Hallsten, ekonom hos Industriarbetsgivarna, för fler nedskärningar.
”Vi kan få en ketchupeffekt med ännu fler uppsägningar”, säger Kerstin Hallsten på Industriarbetsgivarna till TN.
Det här avgör
Hon ser två faktorer som avgörande – inflation och ränta.
”Om inflationen inte kommer ner som önskat kommer centralbankerna inte att sänka räntan som förväntat. Hög inflation och höga räntor är kostsamt för företagen”, konstaterar Hallsten som ser ett nytt mönster.
Planerad nedgång
”Den här konjunkturnedgången är annorlunda jämfört med andra nedgångar för att den är planerad och önskad. Centralbankerna vill ha en nedgång i ekonomin för att få ner inflationen och för att kunna sänka räntan. Nu hoppas centralbankerna att det räcker med en mjuk landning av konjunkturen för att få ner inflationen”, analyserar hon.
Om det inte lyckas målar hon upp ett betydligt mörkare perspektiv.
”Om inflationen inte kommer ner och centralbankerna inte kommer igång med räntesänkningarna då kan vi få en ketchupeffekt med ännu fler uppsägningar”, slår Kerstin Hallsten fast.
Läs även:
Ericssons vd: Inte nöjd med lönsamheten – Dagens PS
Techbranschen genomgår sin värsta tid någonsin Dagens PS
AB Volvos vd nöjd med Q4-siffrorna – Dagens PS
ANNONS
