AI är en strategiskt viktig fråga. Men inte i Sverige. I en ny global undersökning beställd av KPMG hamnar Sverige långt ned på listan – och långt efter våra nordiska grannar.
Sverige rasar i global ranking av AI


Mest läst i kategorin
Svenska företag saknar AI-strategi
Sverige placerar sig på plats 35 av 47 länder i KPMG:s globala rapport Trust, Attitudes and Use of Artificial Intelligence. Undersökningen bygger på svar från över 48 000 personer världen över – varav drygt 1 000 är svenskar.
Och siffrorna är tydliga. Sverige halkar efter i både strategi, AI-kompetens och styrning.
“Utan en tydlig AI-strategi riskerar svenska företag att hamna på efterkälken när världen ställer om till mer datadrivna affärsmodeller”, säger Johanna Wind Wade, AI lead på KPMG Sverige.

1. Har ni en AI-strategi på ledningsnivå? 2. Vem ansvarar för er AI-användning?
3. Finns riktlinjer för AI i organisationen? 4. Har medarbetarna utbildats i AI-användning?
Senaste nytt
Indien, Kina och Förenade Arabemiraten i topp
Medan Indien, Kina och Förenade Arabemiraten toppar listan med omkring 80 procent av medarbetarna som upplever starkt AI-stöd, svarar bara drygt hälften av de svenska deltagarna att AI är en strategiskt viktig fråga i deras organisation.
Inte ens inom Norden står vi oss särskilt väl. Norge och Danmark får betydligt bättre betyg, med omkring 60 procent upplevt AI-stöd – att jämföra med Sveriges knappa 50-nånting.
Svag AI-kompetens och otydlig styrning
När det gäller AI-literacy – det vill säga förmågan att tolka, förstå och ifrågasätta AI-lösningar – hamnar Sverige återigen på plats 35.
Och i kategorin ansvarsfull styrning av AI, där man tittar på faktorer som regler, riktlinjer och övervakningsansvar, klättrar Sverige bara något – till plats 30 av 47.
“För att vända denna utveckling är det avgörande att företagen satsar på kompetensutveckling och etablerar en tydlig strategi för hur AI ska användas”, säger Johanna Wind Wade.
Läs även: Hjärnforskaren som är 60 år före alla andra när det gäller AI

Analys: Sverige är ett land av användare – inte byggare
Att Sverige halkar efter i AI-utvecklingen är ingen slump. Redan i tidigare intervjuer med IBM:s Sverigechef Vahid Zohal och innovationsledaren Urban Roth har det framgått att svensk företagskultur är försiktig, regelstyrd och riskundvikande.
“Vi behöver sluta vara passiva användare av AI och börja bygga lösningar själva”, sa Zohal i en intervju med Dagens PS Perfect Weekend. Han pekade på kulturella skillnader mellan Sverige och exempelvis USA, där experimentlust och entreprenörskap går hand i hand med teknikutveckling.
Urban Roth var ännu tydligare: “AI måste bli en naturlig del av hur vi förstärker mänsklig kapacitet – inte bara något vi köper in via en tredjepart.”
Läs även: AI-yran sveper in – men kvinnorna lämnas efter

inte bara något vi köper in via en tredjepart.” (Foto: Pressbild/Canva)
Arbetskulturen bromsar utvecklingen
I Stockholm pågår samtidigt en debatt om 996-kulturen – att jobba 09.00 till 21.00, sex dagar i veckan – som vissa investerare menar är nödvändig för att skapa verklig AI-innovation. Sabina Wizander på Creandum uttryckte det så här:
“Det finns en svensk inställning att det är lite fult att jobba hårt.”
Denna inställning – i kombination med låg AI-literacy – gör det svårt för Sverige att ta position som ledande AI-nation.

Succépoddaren Sigge Eklund: AI är framtidens affär
Efter att familjens hus i Los Angeles brunnit ned i januari har Sigge Eklund börjat omvärdera både sitt liv och sina affärsidéer. Nu ser han AI som nästa stor grej.
Här är hela rankningen:
- Indien
- Egypten
- Nigeria
- Turkiet
- Kina
- Förenade Arabemiraten
- Saudiarabien
- Brasilien
- Singapore
- Sydafrika
- Costa Rica
- Schweiz
- Colombia
- Storbritannien
- Mexiko
- Argentina
- Danmark
- USA
- Norge
- Chile
- Italien
- Australien
- Kanada
- Estland
- Irland
- Japan
- Spanien
- Belgien
- Rumänien
- Polen
- Israel
- Grekland
- Ungern
- Frankrike
- Sverige
- Tyskland
- Österrike
- Sydkorea
- Lettland
- Nya Zeeland
- Portugal
- Litauen
- Slovakien
- Nederländerna
- Finland
- Tjeckien
- Slovenien
Läs även: Från savannen till kiselchip – hjärnan i AI:s tidevarv

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.