AI kommer att slå ut arbetstillfällen. Men det behöver inte leda till massarbetslöshet. Nobelpristagaren Philippe Aghion ser i stället en teknik som kan öka produktiviteten, skapa nya marknader och ge upphov till helt nya yrken.
Nobelpristagaren: Räkna inte ut människan än
AI pekas ofta ut som ett hot mot allt från programmerare och ekonomer till jurister och administratörer. Men Philippe Aghion, som fick Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2025 tillsammans med Joel Mokyr och Peter Howitt, har en mer nyanserad syn på utvecklingen.
Hans forskning handlar om hur innovation driver ekonomisk tillväxt genom det som kallas ”kreativ förstörelse”. Nya tekniker och företag tränger undan gamla, men skapar också förutsättningar för nya verksamheter och arbetstillfällen.
När Aghion får frågan om AI kommer att påskynda den processen är svaret tydligt.
”Ja, absolut”, säger han.
Men han betonar att tekniken inte bara kommer att förstöra jobb.
”Det kommer att bli mer jobbförstörelse, men också jobbskapande med AI.”
Högre produktivitet kan ge fler jobb
Logiken är att AI inte bara ersätter mänsklig arbetskraft. Tekniken kan också göra företag mer produktiva, sänka kostnader och hjälpa dem att växa.
När företag kan producera mer och konkurrera på nya marknader kan efterfrågan öka. Det kan i sin tur skapa behov av fler anställda. Nya produkter och tjänster ger dessutom upphov till yrken som inte finns i dag.
Det innebär inte att alla som förlorar jobbet automatiskt hittar ett nytt. Men enligt Aghions synsätt är det ett misstag att enbart fokusera på de arbetstillfällen som försvinner och bortse från dem som kan tillkomma.
Rädslan för att ny teknik ska slå ut arbeten är heller inget nytt fenomen.
Redan på 1500-talet mötte den engelske uppfinnaren William Lee motstånd när han försökte få stöd för sin stickmaskin. Ett argument var att tekniken kunde hota människors försörjning. Under ludditernas uppror i början av 1800-talet förstörde arbetare maskiner som de ansåg hotade deras yrken.
Historien visar att tekniska framsteg kan skapa stora konflikter på arbetsmarknaden. Den visar däremot inte att varje ny teknik automatiskt leder till fler jobb eller att omställningen blir smärtfri.
Danmark visar vägen när jobben försvinner
För Aghion handlar frågan därför inte bara om vilken teknik som utvecklas, utan också om hur samhället hanterar konsekvenserna.
Han lyfter fram den danska modellen flexicurity, där en flexibel arbetsmarknad kombineras med ekonomisk trygghet och stöd för den som behöver hitta ett nytt jobb.
Tanken är att företag ska kunna ställa om när förutsättningarna förändras, samtidigt som människor får hjälp att komma tillbaka i arbete.
Det är en central del av Aghions resonemang. Att försöka bevara varje befintligt jobb kan bromsa utvecklingen. Men att lämna människor utan stöd riskerar att göra den tekniska omställningen både socialt och politiskt svårare.
Utbildning och kompetensutveckling blir därmed avgörande. Den mänskliga fingertoppskänslan och omdömet blir allt viktigare, som till exempel när AI-jätten Anthropic söker en skribent och erbjuder 3,4 miljoner i lön för besväret.
Vill inte att AI ska ta över skolan
Aghion ser stora möjligheter med AI, men anser inte att tekniken ska ersätta grundläggande kunskaper i skolan.
Barn måste först lära sig att läsa, skriva, räkna, koncentrera sig och lösa problem på egen hand. Därefter kan AI användas som ett mer avancerat hjälpmedel.
Skolan behöver också utveckla egenskaper som initiativförmåga, samarbetsförmåga och flexibilitet – färdigheter som blir viktiga när arbetsuppgifter och yrkesroller förändras.
Samtidigt kan vissa praktiska yrken stå relativt starkt när AI förändrar arbetsmarknaden. Aghion pekar bland annat på skickliga kockar och rörmokare som exempel på yrken där mänsklig kompetens och praktiskt arbete kan vara svårare att ersätta.
Han framhåller Schweiz som ett intressant exempel på hur yrkesutbildning kan skapa vägar till kvalificerade arbeten och fortsatt utveckling genom arbetslivet.
Utbildning kan alltså inte längre betraktas som något som avslutas när man lämnar skolan. När tekniken förändras måste även människors kompetens kunna göra det.
Aghions varning: Europa måste vakna
Den största risken ser Aghion inte nödvändigtvis i AI i sig, utan i att Europa misslyckas med att omsätta ny teknik i innovation och ekonomisk tillväxt.
USA och Kina satsar stort på teknisk utveckling. Kina har på kort tid stärkt sin position inom flera avancerade industrier, däribland elbilar.
Aghion beskriver kineserna som ”hungriga efter innovation. Europa måste vakna.”
Kontinenten behöver enligt hans resonemang bättre förutsättningar för innovation, mer riskkapital och långsiktiga investeringar i forskning. Det krävs också en kultur där företag och forskare kan misslyckas utan att ett misslyckande blir slutet på försöket.
Aghion beskriver sig själv som en fighting optimist. Han räknar inte med att tekniken löser alla problem av sig själv. Men han tror på möjligheten att skapa tillväxt genom fortsatt innovation.
AI kommer sannolikt att förändra arbetsmarknaden i grunden. Vissa yrken krymper, andra växer och nya uppstår. Hur utfallet blir beror inte bara på vad tekniken klarar av, utan också på hur företag, utbildningssystem och politiker agerar.
Läs mer: AI-jätten söker skribent – erbjuder 3,4 miljoner i lön
Läs mer: Forskare: Därför är AI-chattbottarna centerpartister
Läs mer: Allvarliga IT-risker när självständiga AI-system släpps fria
