Vem ska betala när en kund blir lurad via ett bluff-sms? I Spanien vill bankerna nu att teleoperatörerna tar sin del av ansvaret. I Sverige ska operatörerna stoppa bluff-sms, men när det inte lyckas är ansvaret tudelat.
Bluff-sms: Banker vill att mobiloperatörerna står för kostnaden
Spanska banker riktar nu blicken mot teleoperatörerna i frågan om vem som ska stå för bedrägerierna, enligt El Confidencial. I Sverige har operatörerna sedan den 1 augusti en skyldighet att stoppa samtal och sms som kan antas ingå i ett bedrägeri. Det är resultatet av lagförslaget som Dagens PS skrev om i mars.
Därför ökar trycket på bankerna
Utspelet kommer två dagar efter en dom som gör det svårare för bankerna att skjuta upp betalningen. Den 15 oktober slog EU-domstolen fast att en bank måste betala tillbaka pengar efter en obehörig transaktion senast under nästa bankdag, även om banken misstänker att kunden har varit grovt oaktsam.
EU:s kommande regler pekar åt samma håll. Enligt de nya betaltjänstreglerna ska banker ersätta kunder som har lurats av någon som utger sig för att vara anställd på banken, om kunden polisanmäler. Bankerna får i sin tur kräva ersättning av onlineplattformar som har fått veta att bedrägligt innehåll finns på plattformen, men inte har tagit bort det
Något motsvarande krav på teleoperatörerna nämner Europaparlamentet inte.
Så fördelas ansvaret i Sverige
Den svenska lagen säger att operatörerna inte får förmedla ett meddelande när trafikuppgifterna ger skäl att misstänka bedrägeri. Innehållet i meddelandena får de däremot inte granska, enligt riksdagens trafikutskott.
Ansvaret för förlusten ligger i stället på banken, men bara när det gäller obehöriga transaktioner, alltså sådana som görs utan kundens medgivande. Då står banken i regel för förlusten, och en kund som har varit grovt oaktsam betalar högst 12 000 kronor, enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå.
Har kunden själv godkänt betalningen gäller inte samma skydd, och då är banken inte alltid skyldig att ersätta.
Var gränsen går för kundens eget ansvar prövades av Högsta domstolen 2022. Domstolen slog fast att det inte är särskilt klandervärt att lämna ut sina BankID-koder till en bedragare.
PS analys
Borde operatörerna då betala? Argumentet för detta är att den som kan förhindra skadan billigast bör också bära kostnaden. Sett från ett annat perspektiv kan man anse att operatörerna till och med möjliggör bedrägerierna genom att inte stoppa sms-bluffarna eller införa hårdare kontroller på användarna. Operatörerna har kontroll över näten och kan stoppa förfalskade avsändare innan meddelandet når mottagaren.
Argumenten mot väger dock tungt. Sms:et är dessutom bara första steget, och pengarna flyttas i bankens system. Operatörerna får inte granska vad som står i meddelandena. Att göra dem ersättningsskyldiga för något de inte får granska vore svårt att försvara. Hårdare kontroller kräver insyn i innehållet och då står man med ena foten i ett övervakningssamhälle.
Ansvarsfrågan riskerar också att bli en dragkamp som försämrar samarbetet mellan banker och operatörer. Till slut kan kostnaden hamna hos kunderna via bankavgifter eller mobilabonnemang.
Blir du utsatt i Sverige är det banken du ska vända dig till, och det gäller att göra det direkt.
På samma tema: Falskt polis-sms kan kosta dig 12 000 kronor
Läs även: EU-missen: Dömd vd:s gruvprojekt fick gräddfil till tillstånd
