DEBATT Även om man inte haft oturen att drabbas känner de flesta till hur en ransomware-attack brukar gå till.
Kivras kommunikationsfiasko ger skrämmande signaler
PS Debatt
Uppdaterad: 14 sep. 2025Publicerad: 14 sep. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Du loggar in på datorn och istället för att mötas av Windows- eller Apple-loggan så dyker ett hotfullt meddelande upp på skärmen. ”Vi har tagit kontroll över din dator och dina filer. Betala oss en lösensumma så låser vi upp dem åt dig.”
De åsikter och analyser som framförs i artikeln är författarens egna och delas inte nödvändigtvis av redaktionen.
Det här är en av de mest lönsamma intäktskällorna för den globala cyberbrottsligheten, och flera svenska storföretag och organisationer, från Coop till Svenska Kyrkan, har drabbats de senaste åren. Hur många miljarder som brottslingar drar in på desperata offer varje år är höljt i dunkel eftersom de allra flesta attackerna aldrig anmäls och offentliggörs.
Och tydligen har ransomware-attackernas modus operandi även börjat inspirera aktörer utanför de rent kriminella kretsarna.
Om debattören:
Mattias Källman jobbar med kommunikation och är ansvarig för tech-PR på Burson Sverige.
Marknadsledare med sex miljoner användare
Att säga att Kivra är ledande på marknaden för digitala brevlådor är nästan en underdrift. Med sex miljoner svenska användare är de så nära förknippade med att göra vår hantering av räkningar, inköpskvitton, försäkringar och samhällsinformation digital att många betraktar dem som en del av samhällsapparaten snarare än ett kommersiellt företag.
Under hela 2020-talet har våra myndigheter, banker, försäkringsbolag och tjänsteleverantörer aktivt försökt förmå oss att flytta över vår kommunikation till Kivra istället för att kommunicera via papper. Det är utmärkt på många sätt, men det bygger också på en grundläggande förutsättning om ömsesidigt förtroende: att vi vet att våra viktigaste dokument är i trygga händer där.
Under de senaste veckorna, rapporterar Expressen, har flera tusen av bolagets kunder när de loggat in mötts av en popup-ruta som meddelar dem att Kivra kommer att börja radera dokument som är äldre än 30 dagar – om man inte väljer att betala en avgift på 9 kronor per månad.
ANNONS
Nu är det här förstås inte sant, ännu. Kivras kommunikationschef förklarar i Expressens artikel att popup-rutan är ”ett test där vi utforskar om användare är villiga att betala för en del av Kivra. Testerna gör det möjligt för oss att samla in värdefull feedback…”
Jag har inte fått popup-rutan själv, men här är lite feedback ändå, i all välmening.
ANNONS
Senaste nytt
Självskadebeteende från Kivra
Att Kivra ens tänker tanken, och ”testar” det med till synes total bekymmerslöshet, är för mig som någorlunda digital medborgare rätt skrämmande. För mig som yrkesman, utifrån ett kommunikationsperspektiv, är det rent självskadebeteende.
Inte nog med att det är ett typexempel på det begrepp vi inom tech-PR brukar kalla enshittification – att göra en tjänst sämre eller dyrare utan att erbjuda mervärde – men att också göra det på ett sätt som påminner om hur stereotypen av maffiabeskyddare brukar bete sig:
Fina försäkringsbevis, fakturor och pensionsbesked du har där, det vore trist om någonting hände dem.
I en ransomware-attack brukar förstås summan som utkrävs vara betydligt högre än nio kronor i månaden, men här får man också väga in volymen. Sex miljoner användare – av vilka kanske fyra-fem miljoner känner att de faktiskt behöver de där dokumenten de trodde var i trygga händer.
Det blir en ny intäktsström på i runda slängar en halv miljard kronor per år. Klart att det är attraktivt om man väljer att bortse från kundernas tillit.. Men det får faktiskt inte gå till på det här viset.
Skadar förtroendet för Kivra
ANNONS
Förtroendet bygger på att våra dokument är i trygga händer. Förtroende är något alla varumärken – inte minst om man råkar vara ett varumärke som håller sex miljoner kunders viktiga dokument i ”trygga händer” – behöver vara varsamma med.
Tills Kivra avger ett heligt löfte om att aldrig mer ens överväga att göra så här på allvar sätter jag upp som punkt ett på att göra-listan att läsa in mig på alternativa lösningar för digitala brevlådor. Det borde de myndigheter som genom åren bidragit till att göra Kivra till den helt dominanta marknadsaktören, och sätta miljoner svenskar i en beroendeställning till dem, också göra.
Och som punkt nummer två att lägga till en ny slide i den presentation jag brukar dra för kunder om episka självmål inom kommunikation.
Sist men inte minst, punkt tre: I dessa tidevarv är det tyvärr uppenbart att vi behöver etablera en allmänt accepterad svensk översättning av ”enshittification” . Det ordet kommer dessvärre att behövas.
Mattias Källman Vice President, ansvarig för tech-PR, Burson Sverige [email protected]
Den som vill läsa fler debattinlägg kan ta del av ett mothugg angående den minskade flygskammen.
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS