Cementa vill se en statlig storsatsning på mer el till Gotland för att rädda ’ett av Sveriges största klimatprojekt’. Men satsningen gillas inte av alla.
”Hela den här kampanjen handlar om att få statliga pengar. Det är ju ’greenwash’ från ett företag som har en historia av undermåliga miljöprocesser”, svarar Carl Schlyter, kampanjledare på Greenpeace.

ANNONS

Nu är det dags för nästa kapitel i cementkrisen i Sverige – Cementa vill se en storsatsning från regeringen för att dra ny el till Gotland, för att möjliggöra en satsning på CCS-teknik (carbon capture and storage). Detta samtidigt som rättsprocesser kring bolaget pågår.

I en intervju med Tidningen Näringslivet, som ägs av Svenskt Näringsliv, presenterar företaget det som ”ett av Sveriges största klimatprojekt”. Det får miljöorganisationen Greenpeace att gå i taket. Lösningen som Cementa föreslagit är inte trovärdig, förbrukar alldeles för mycket energi och kostar skjortan för skattebetalarna, enligt Carl Schlyter på Greenpeace.

Men först lite bakgrund:

Cementas kalkbrytningsverksamhet nära Slite och naturreservatet Filehajdar på Gotland leder till att saltvatten tränger in i områdets grundvatten, enligt myndigheterna Sveriges geologiska undersökning (SGU), Länsstyrelsen på Gotland och Naturvårdsverket, som överklagade bolagets tillstånd förra året.

Myndigheterna fick rätt i Mark- och miljööverdomstolen som 2021 drog in tillståndet – och skriver i sin dom att grundvattenkvaliteten i Mellersta Gotland-Roma redan i dag inte uppnår kraven för god grundvattenstatus. Det är kraftigt förhöjda halter av saltvatten och det finns tendenser till att det har ökat under provtagningsperioden.

Cementa fick fortsätta efter speciallag

Men den förra regeringen körde över domstolarna och skrev en speciallag för att Cementas verksamhet skulle kunna fortsätta. Motiveringen var bland annat att Sveriges byggindustri skulle stanna upp med katastrofala följder om tillgången på cement försvann.

Det förlängda tillfälliga tillståndet löper dock ut vid nyår. Cementa har ansökt om ett nytt tillstånd på fyra år, som har prövats av mark- och miljödomstolen nu i höst. Dom väntas den 13 december.

Samtidigt jobbar Cementa på sin långsiktiga plan, där de tillsammans med svenska staten vill göra en mångmiljardsatsning för att fånga in koldioxid i Slite genom så kallad CCS-teknik (Carbon capture storage).

ANNONS
ANNONS

Tre procent av Sveriges totala utsläpp

Den infångade koldioxiden ska sedan skeppas över havet till Norge för att pumpas ned i Nordsjön. Cementproduktion släpper ut stora mängder koldioxid, och fabriken i Slite står för runt tre procent av Sveriges totala utsläpp av CO2.

”Det betyder att vi går från att ha fossila utsläpp på cirka 1,5 miljoner ton till att fånga in ungefär 1,8 miljoner ton koldioxid varje år. Verksamheten kommer alltså att bli en kolsänka”, säger Karin Comstedt Webb, vice vd på Heidelberg Materials där Cementa ingår, till Tidningen Näringslivet.

Rättsprocesserna beskrivs i en intervju med Tidningen Näringslivet i helgen som ett ”ödesbesked för Cementa”. Men fokuset ligger på klimatsatsningen, och det hot som finns mot den – för lite el på Gotland.

”Glädjekalkyl” och ”greenwashing”

Men den tilltänkta miljösatsningen är inte något som faller alla i smaken. Carl Schlyter, kampanjledare för System change och klimat på miljöorganisationen Greenpeace sågade planerna i fjol när de presenterades på en presskonferens med dåvarande näringsministern Ibrahim Baylan (S). Han beskrev Cementas satsning som en ”glädjekalkyl” och ”greenwashing”.

Han är inte mindre kritisk nu.

”Det här är som en bidragsansökan från pappa staten”, säger Carl Schlyter till Dagens PS.

”De där 1,8 miljoner ton som de pratar om, ju högre andel av utsläpp CO2 du försöker pumpa ner desto dyrare blir det. Att hålla på och tro att man ska pumpa ner 100 procent, det låter inte trovärdigt. För det blir väldigt dyrt energimässigt också. Så det ställer jag mig tvivlande till.”

”Känns inte så trovärdigt”

Att Cementa nu vill satsa på miljön är inget som imponerar på den tidigare Miljöpartiet-politikern. Han har tidigare varit vice ordförande i miljöutskottet i EU-parlamentet samt ordförande i EU-nämnden i Sveriges riksdag som politiker för MP.

”Det känns inte så trovärdigt att de nu försöker påstå att de är så himla miljövänliga. Då hade de faktiskt tagit ansvar i tidigare processer, men de har varje gång försökt komma runt rimliga vattenmätningar och försökt undvika direkta råd från myndigheterna hur de ska räkna på miljöeffekterna, för att istället försöka få tillstånd utan att göra det som lagen kräver”, säger Carl Schlyter.

ANNONS
ANNONS
Schlyter
Cementas fabrik i Slite och Carl Schlyter. (Foto: MONTAGE/TT)

Greenpeace med flera har överklagat den speciallagstiftning som förlängde Cementas gamla ansökan, och den som behandlas av domstolen just nu är bara på fyra år.

”Så varför ska staten hålla på och bygga mångmiljardkablar till dem om de ändå inte vet om verksamheten finns kvar om fyra år? Det vore ju väldigt oansvarigt av regeringen att bygga en kraftledning om man inte ens vet om företaget är kvar om några år. Det är precis som staten gjorde när man byggde en jättemotorväg till Trollhättan, sedan lade Saab ned fabriken. Det är precis den typ av investeringar vi inte vill göra.”

Kritisk mot CCS på marknadsmässiga grunder

Carl Schlyter är kritisk till CCS-teknik generellt, främst på marknadsmässiga grunder. Kostnaderna för att avskilja koldioxid ligger långt över prisnivåerna i EU:s handelssystem för koldioxid, ETS. Dessutom tillkommer kostnader för att pumpa gasen till ett fartyg, transportera det till Norge och pumpa ned det i Nordsjön.

”Problemet med all CSS-teknik är att det går åt mer energi och det är dyrt. Det finns ingen som helst lönsamhet i det här. Det finns ingen konsument som vill betala för att gömma koldioxid på havsbotten, det är liksom ingen efterfrågad grej. Det bygger helt och hållet på statsbidrag där staten säger att ’jo, det här är ett sätt att hantera klimatfrågan och här får ni statliga bidragspengar.”

Det låter som det blir väldigt dyr cement?
”Ja, i alla fall för skattebetalarna. Cementens pris påverkas ju inte om företaget får alla pengarna från staten. Men för skattebetalarna blir det dyrt.”

”Mitt huvudproblem här är att det kostar väldigt mycket energi. Det kostar väldigt mycket stål och betong för att bygga alla dessa CCS-anläggningar. Det kostar väldigt mycket att bygga dessa fartyg, det finns knappt några fartyg i norra Europa för att transportera koldioxid, vilket innebär att hela den kapaciteten måste byggas upp. Det är enorma investeringar i pengar, stål och koldioxid för att möjliggöra det här.”

”Utsläppen kommer ju att öka, förbränningen kommer att öka, fossilanvändningen kommer att öka, allt för att möjliggöra CCS. Det är vad jag vänder mig emot, det är en lösning helt och hållet byggd på statens pengar som ökar energiförbrukningen och resursförbrukningen på jorden i stället för att minska den, och det är att gå över ån efter vatten.”

Vill hellre se satsningar i Norrland

Han har inget emot att staten gör satsningar på byggmaterial som har lägre utsläpp. Men han tycker att det finns bättre och billigare alternativ.

”Om staten vill betala massa miljarder för elkablar och sen ännu fler miljarder för CCS till Cementa så är det oerhört mycket smartare att betala LKAB och SSAB för att använda de masugnslagghögar på miljoner ton uppe i Norrland som ett alternativt bindemedel i betong. Det är också en mycket mer koldioxideffektiv process.”

ANNONS
ANNONS

Myndigheten Sveriges geologiska undersökning (SGU) har fått i uppdrag från regeringen att titta på alternativa bindemedel till betong. Uppdraget ska redovisas till Näringsdepartementet senast den 1 mars 2023.

”En stor del av betongen i Sverige används i malmgruvorna som stöd- och tätningsmedel i gruvgångarna. Så det kan ju vara ganska praktiskt att producera där den används också. Dessutom är LKAB statligt ägt, så om man satsar på dem och det går bra så får skattebetalarna tillbaka pengarna. Då behöver man inte heller bryta upp ny berggrund och förstöra vattnet på Gotland. Att inte ha vatten kostar också pengar”, säger Carl Schlyter.

”Bygger på att staten ska finansiera”

Schlyter ifrågasätter Cementas och ägarna Heidelberg Cements lämplighet i att hantera svenska satsningar på miljön.

”Hela Cementas satsning bygger på att staten dels ska finansiera elkablar och dels finansiera CCS. Det är inget som marknaden finansierar, det är statliga bidrag.”

”Det är ett bidragsberoende bolag som inte haft en tradition av att leva som de lär när det gäller miljö. Dels har de gjort undermåliga ansökningar, dels har de ignorerat myndigheternas krav, dels har de haft en lång rad viten från Länsstyrelsen på Gotland för utsläpp till luft, för utsläpp till vatten, för buller, för bränder. De har ju misskött det, så det känns inte som ett bolag som prioriterat miljön i första hand”, säger Carl Schlyter.

Läs även: Cementa satsar på CCS: Glädje eller glädjekalkyl? [Dagens PS]

Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och företag? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.