Varning: Guld är kanariefågeln i gruvan

Både guld och den amerikanska statsobligationsmarknaden signalerar världens växande oro över Trump-administrationens ekonomiska politik. Detta enligt Desmond Lachman, Senior Fellow vid American Enterprise Institute.

Enligt Lachman, tidigare vvd på Salomon Smith Barney och biträdande direktör för Internationella valutafondens (IMF) avdelning för policyutveckling och granskning, kommer en fullskalig finanskris sannolikt att inträffa. Detta innan en politisk vändning sker.

“På samma sätt som kanariefåglar används för att ge ett tidigt varningstecken om att något är fundamentalt fel i en kolgruva, kan även den meteoriska ökningen av guldpriset sedan Trump-administrationens början signalera att verkliga problem väntar på dollar- och obligationsmarknaderna,” skriver han i sin analys.

Historiskt höga guldpriser – kan de höjas ännu mer?

Priset på guld har aldrig varit så högt som det är just nu och det ser bara ut att stiga. Men hur länge till kan priset öka och vad kan få rusningen att stanna upp?

USA vill ta sig ur skulden med hjälp av inflation

Lachman ser guldets prisuppgång som “spektakulär” och att priset har ökat hundrafalt sedan USA slutade köpa metallen 1971. Då övergav man guldmyntfoten. Sedan dess har guldpriset ökat mer än hundrafalt eller med en årlig takt på cirka 9,5 procent.

Enligt honom är prisuppgången i guld inte så mycket en naturlig efterfrågan som ett svar på flera kriser.

”En primär orsak till guldprisuppgången är rädslan för att USA ska försöka använda inflation för att ta sig ifrån sitt statsskuldberg,” skiver Lachman.

Läs mer:
Victoria Silvstedt tror på guld och bitcoin. Dagens PS

Mycket tyder på att han har rätt då USA:s finanser, efter Trumps Big Beautiful Bill-budget, ser ut att bli ohållbara.

Enligt Congressional Budget Office kommer den lagen att hålla budgetunderskottet på över 6,5 procent för en lång tid framöver. Det kommer i sin tur att leda till att statsskulden stiger till hela 128 procent av BNP år 2034.

Även rädslan bland världens centralbanker för en svagare dollar spelar in. Ett USA som allt mer använder sin valuta som ett vapen, menar Lachman.