Världens dyraste ämnen – ett kostar biljoner

6. Ädelstenar

Från rymdens framtidsplaner till kungliga skatter. Smaragder, rubiner och safirer värderas inte bara för sin skönhet utan också för sin sällsynthet. En väl slipad sten kan nå ett pris på 483 000 dollar per gram, omkring 4,47 miljoner kronor.

Deras värde kommer dels från den naturliga sällsyntheten, dels från den skickliga bearbetning som förvandlar en rå sten till en juvel. Smaragder är mer ovanliga än vanliga diamanter och får sin gröna färg av krom och vanadin. Rubiner får sin röda ton från krom, medan safirer oftast är blå men kan anta andra färger beroende på metallinnehåll.

Fyra faktorer styr priset på en ädelsten. De kallas de fyra C:na och är färg, klarhet, slipning och karat. Utöver de fysiska egenskaperna spelar även kultur och symbolik en roll. Historiskt har dessa stenar setts som statussymboler bland kungligheter, medan smyckesbranschen gärna framhåller dem som symboler för kärlek och tillgivenhet.

Ett intressant exempel är mineralet painit, som upptäckts i Myanmar. Det är ett sällsynt boratmineral vars krom- och vanadininnehåll ger det en röd färg. Även om det inte når samma nivå som smaragder, rubiner och safirer, värderas det till cirka 289 000 dollar per gram, alltså omkring 2,68 miljoner kronor.

5. Röda diamanter

Röda diamanter är bland de mest sällsynta ädelstenarna i världen. I dag finns färre än trettio kända exemplar och de har hittats i endast några få gruvor i Australien, Brasilien och Sydafrika. De flesta kommer dock från en och samma plats: Argyle-gruvan i västra Australien.

Gruvan började brytas i mitten av 1980-talet efter att ett enda malmrör hade upptäckts några år tidigare. Under sin livstid producerade Argyle hela 865 miljoner karat rådiamanter. Men röda diamanter utgjorde bara en bråkdel. År 2020 stängdes gruvan eftersom fyndigheten var på väg att tömmas.

Andra färgade diamanter, som blå, gula eller orange, får sin färg från föroreningar av olika grundämnen, exempelvis kväve i gula stenar eller bor i blå. Röda diamanter är däremot ett mysterium. Forskare tror att deras kristallgitter är förvrängt under bildningen, vilket gör att ljuset bryts på ett sätt som ger den unika färgen.

De flesta röda diamanter är mycket små och väger mindre än en karat. Ett undantag är Moussaieff Red Diamond från Brasilien, som ursprungligen vägde 13,9 karat som rå sten och slipades ned till 5,11 karat, ungefär ett gram. Den köptes omkring år 2001 av juveleraren Moussaieff för en hemlig summa och räknas i dag som den största kända röda diamanten.

Prislappen speglar denna extrema sällsynthet. Röda diamanter värderas till omkring 4,7 miljoner dollar per gram, det vill säga cirka 43,5 miljoner kronor.

4. Bennu-prover

När NASA:s uppdrag Osiris-Rex återvände till jorden 2023 med material från asteroiden Bennu var det ett historiskt ögonblick. Totalt samlades 121,6 gram stoft och småsten in, vilket gör det till den största kosmiska provinsamlingen någonsin bortom månen. Proverna är ovärderliga för forskningen men har samtidigt fått en prislapp som gör dem till ett av världens dyraste material: 9,6 miljoner dollar per gram, motsvarande cirka 88,9 miljoner kronor.

Anledningen till att just Bennu valdes är att den tros vara rik på organiska molekyler, vilket kan ge unika ledtrådar till hur livet på jorden en gång uppstod. Dessutom kan analyserna ge insikter i hur vi i framtiden skulle kunna avleda en asteroid på kollisionskurs med jorden. Materialet kan också visa vilka råvaror som i framtiden går att utvinna direkt från asteroider, något som ses som en del av avancerad rymdutforskning.

Värdet på proverna har beräknats genom att dela den totala kostnaden för Osiris-Rex som uppgick till cirka 1,1 miljarder dollar, med mängden material som faktiskt samlades in. Från början var målet att hämta hem cirka 60 gram, men insamlingen blev mer lyckad än väntat och landade på dubbelt så mycket. Det gjorde att priset per gram sjönk, eftersom mängden inte blev lika unik.

Japan har genomfört ett liknande projekt med sitt Hayabusa-2-uppdrag, som 2020 lyckades föra hem knappt 5 gram från asteroiden Ryugu. Där beräknades värdet till cirka 10,7 miljoner dollar per gram, vilket alltså gör de japanska proverna dyrare i relation till sin vikt. Men eftersom mängden var så liten är Bennu-proverna ändå de mest betydelsefulla och eftertraktade i forskningshistorien.

3. Californium-252

Californium-252 är en konstgjord radioaktiv isotop som endast kan framställas i avancerade kärnreaktorer eller partikelacceleratorer. Det skapades första gången på University of California, Berkeley år 1950 och är uppkallat efter delstaten Kalifornien i USA.

Isotopen är en kolossal källa till neutroner. Ett enda mikrogram kan avge hundratals miljoner neutroner per minut, vilket gör den farlig men samtidigt oumbärlig för vissa industriella och medicinska tillämpningar. Den används bland annat för att starta kärnreaktorer, i neutronradiografi för att undersöka inre fel i tunga komponenter och i riktade cancerbehandlingar där neutronernas egenskaper ger särskilda behandlingsmöjligheter.

På grund av den extrema komplexiteten i framställningen och de säkerhetskrav som följer på hanteringen är tillgången mycket begränsad. Både USA:s Oak Ridge National Laboratory och Rysslands Research Institute of Atomic Reactors producerar mindre än ett gram per år. Dessa små mängder kräver dessutom specialdesignade och tungt skyddade behållare för transport, vilket ytterligare driver upp priset.

Prislappen speglar därför inte bara isotopens användbarhet utan också kostnaderna för produktion och säker hantering: omkring 25,6 miljoner dollar per gram, det vill säga cirka 237 miljoner kronor per gram.

2. Fullerener

Metamaterial är konstgjorda ämnen med egenskaper som är ovanliga eller saknas helt i naturen. Ett exempel är kolnanorör, små strukturer som redan används inom elektronik och i starka men lätta material. Men det senaste genombrottet är betydligt dyrare.

Forskare vid Designer Carbon Materials, med kopplingar till Oxfords universitet, har skapat ett kväveatombaserat endoedriskt fulleren som nyligen såldes för 134 miljoner dollar per gram, motsvarande cirka 1,24 miljarder kronor.

En fulleren består av 60 kolatomer i en sluten, fotbollsliknande struktur, även kallad “buckyball”. I denna variant har en kväveatom kapslats in, vilket gör att elektronerna växlar energinivåer som ett tick i en klocka.

Det innebär att materialet kan användas för att bygga extremt små atomklockor. I dag är sådana stora som skokartonger i satelliter, men med denna teknik skulle samma precision kunna rymmas i en mobiltelefon.

1. Antimateria

Antimateria är det spegelvända syskonet till vanlig materia. När de två möts förintas de och omvandlas till ren energi, vilket gör processen till det mest effektiva sättet att frigöra energi som vi känner till. Paul Dirac förutsåg dess existens redan 1928 och Carl Anderson bekräftade den fyra år senare.

I teorin skulle antimateria kunna lösa världens energiproblem och göra interstellära resor möjliga. I praktiken är den dock extremt svår att producera och ännu svårare att lagra. I dag skapas små mängder i partikelacceleratorer som CERN:s Large Hadron Collider vid gränsen mellan Schweiz och Frankrike. För att hindra att partiklarna annihileras direkt måste de hållas svävande i magnetiska fällor i vakuum.

Produktionen är dyr och resultatet minimalt. LHC kostade miljarder att bygga och producerar mindre än ett nanogram antimateria per år. Prislappen landar därför på osannolika 59,8 biljoner dollar per gram, motsvarande omkring 554 biljoner kronor.

Antimateria är i dag framför allt ett forskningsverktyg för att förstå universums minsta byggstenar. Drömmen om att använda det som energikälla eller bränsle till rymdfarkoster lever vidare, men ligger fortfarande långt bortom vår tekniska räckvidd.

Läs även: Bitcoin, guld och diamanter – “Det här årets kortning”. Dagens PS

Läs även: Marknaden slukar ädelmetaller: Silver och guld rusar. Dagens PS