Arbetslösheten har stigit världen över och slår inte minst mot unga. Problemet är dock värre i USA än i andra länder.
Unga fast i jobbkris – värre än experterna trott


Mest läst i kategorin
Arbetslösheten i Sverige har studsat upp från 6,8 procent till 7 procent på ett år.
Om man kollar på alla grupper, även de “dolda”, hamnar Sverige långt över snittet – på hela 18,8 procent – vilket placerar oss bland de tre högsta i Europa tillsammans med Finland (19,5 procent) och Spanien (18,6 procent).
Även bland unga stiger arbetslösheten. Sedan millennieskiftet har arbetslösheten bland ungdomar i åldrarna 15–24 år nära på fördubblats.
Att ha en examen hjälper föga. Både experter och nyexaminerade menar att en examen inte längre är tillräckligt för att landa ett jobb.
Men om situationen är tuff i Sverige är den ännu värre på andra sidan Atlanten. I USA har arbetslösheten bland unga under 25 år skjutit i höjden.
”Low hire, low fire”
På en presskonferens nyligen beskrev Federal Reserves ordförande Jerome Powell den amerikanska arbetsmarknaden som ”intressant” men “problematisk”.
Han konstaterade att ”ungdomar som kommer ut från college och yngre människor, minoriteter, har svårt att hitta jobb” och kallade läget en ”låg uppsägning, låg nyanställning”-miljö.
Det betyder att företag varken nyanställer eller säger upp i någon större omfattning, vilket gör det svårare än någonsin för unga att ta sig in.

Senaste nytt
AI inte huvudorsaken
Deutsche Bank kallade sommaren 2025 ”the summer AI turned ugly”, och flera rapporter har varnat för att automatisering hotar instegsjobb.
Men Powell var mer försiktig: ”AI kan vara en del av förklaringen, men det är inte den huvudsakliga drivkraften bakom ungdomsarbetslösheten”.
Ledande ekonomer håller med, konstaterar Fortune. UBS-chefsekonomen Paul Donovan skriver att det är ”högst osannolikt” att AI ensamt skulle förklara varför just amerikanska unga drabbas, när ungdomsarbetslösheten i euroområdet är lägre än tidigare, sjunker i Storbritannien och är nära historiska bottennivåer i Japan.
Även Goldman Sachs-ekonomen Pierfrancesco Mei pekar på något annat: bristen på omsättning i arbetsmarknaden. Antalet nya jobb som skapas och gamla som försvinner har sjunkit sedan 1990-talet. När färre jobb byter händer tar det längre tid för unga att komma in.
Värst för högutbildade
Rapporten från UBS noterar också en oväntad detalj: unga med lägre utbildning har ibland klarat sig bättre. De som hoppade av skolan och snabbt tog enklare jobb hann etablera sig innan ”deep freeze” satte in under 2025. Samtidigt kämpar många nyutexaminerade akademiker förgäves med att hitta sin första tjänst.
Den som tar examen i ett sådant läge riskerar att drabbas av långvariga effekter. Forskning från Stanford visar att studenter som tog examen under finanskrisen 2007–2011 tjänade mindre i över ett decennium jämfört med andra årskullar.
Risk för livslånga effekter
Ekonomer varnar nu för ”scarring effects” för Gen Z – det vill säga varaktiga skador på inkomstnivåer, möjligheten att köpa bostad och långsiktigt byggande av förmögenhet.
Powell påpekade också att minoriteter har det extra svårt under 2025 års jobbkris. Han nämnde bland annat hårdare immigrationsregler som en bidragande faktor.
”Den övergripande jobbfinningsgraden är väldigt, väldigt låg. Om uppsägningarna börjar öka kommer det inte att ske särskilt mycket nyanställningar”, sa Fed-chefen.
Här kan du läsa mer om arbetslösheten i Europa.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.