Regeringen meddelar i dag att Sverige köper fyra fregatter av franska Naval Group för totalt omkring 40 miljarder kronor, ungefär 10 miljarder per fartyg. Är det pik till Saab? Dagens PS analyserar vad det betyder för den inhemska försvarsindustrin och aktien.
Sverige köper fragetter från Frankrike – Saab missar affär
Som Dagens PS bevakade redan i april var det franska alternativet det som marinen föredrog. Nu är det bekräftat. Saab, tillsammans med brittiska Babcock, förlorar därmed ett kontrakt som kunnat tillföra orderboken ett massivt tillskott.
Det är en av de största enskilda försvarsupphandlingarna i svensk historia, jämförbar med Gripen E-affären 2013.
Varför fregatter, och varför just nu?
Sverige har i dag inga ytstridsfartyg med förmåga att skjuta ner ballistiska robotar eller skydda ett större havsområde. Visbykorvetterna, som är försvarsmaktens nuvarande flaggskepp, är 70 meter långa och konstruerade för kustnära insatser.
De nya fregatterna är en helt annan kategori fartyg, med luftvärnsrobotar av typen Aster 30, helikopterdäck för ubåtsjakt och kapacitet att verka i hela Natos operationsområde.
”Det är en tredubbling av den svenska luftvärnsförmågan jämfört med i dag”, sade statsminister Ulf Kristersson (M) på pressträffen ombord på Skeppsbron i Stockholm.
Med det här beslutet är jag övertygad om att Sverige nu bidrar till att göra Östersjön betydligt säkrare i framtiden.
Gotland och Östersjöns farleder är strategiskt centrala för handel och Natosamarbete. Utan luftvärnsförmåga till havs är Sverige beroende av allierade för att skydda sjöleder och egna örlogsfartyg vid ett skarpt läge.
Inte ett hån mot Saab, utan ett kapacitetsbeslut
Det är frestande att läsa beslutet som ett slag mot svensk försvarsindustri, men det vore en förenkling.
Sverige har i praktiken ingen varvsindustri med kapacitet att bygga fartyg av den här storleken. Saabs marin- och ubåtsverksamhet via Kockums är värdefull, men är inriktad på just ubåtar och mindre ytfartyg.
Fregatter av FDI-klass är ett helt annat projekt, och Naval Group har redan sju sådana i tjänst 2030. Babcock, Saabs brittiske partner, erbjöd en ny design som ännu inte är sjösatt.
Leveransaspekten vägde också tungt. Försvarsminister Pål Jonson sa under presskonferensen att möjligheten till kostnadsdelning med Frankrike och Grekland, kombinerat med snabb leverans från 2030, var avgörande.
Överbefälhavare Michael Claesson lyfte leveranssäkerheten med hänvisning till det geopolitiska läget.
Vad det innebär för Saab-aktien
Analytikerna är sedan länge djupt oeniga om Saab, men detta besked är ett negativt kort i kortleken.
Aktien handlades en timme efter beskedet på 516,60 kronor, en uppgång med 4,93 proent, men ned från årets topp på 729 kronor. Kontraktsförlusten eliminerar ett potentiellt tillskott till orderboken och kan pressa institutionella ägare som köpt in sig på upprustningstesen.
Q1 2026 visade organisk tillväxt på 23,6 procent och ett rörelseresultat upp 32 procent. Polaffären med A26-ubåtar ger Kockums orderbok och export ett momentum.
PS analys
Regeringens val är rationellt ur ett militärt perspektiv. Sverige har inte varvsindustri för den här typen av fartyg, och leveranstiden är inte förhandlingsbar i nuläget. Det hade varit önskvärt att stötta inhemsk industri, men Saab bygger inte det Försvarsmakten behöver här och nu.
Den viktigare frågan för Saab-ägare nu är om ubåtsaffären med Polen och Gripen E-leveranser kan kompensera tillräckligt för orderbokens fortsatta framgång, det besvaras bäst av Q2-rapporten i juli.
Läs även: Airbus söker ny stridsflygspartner – har Saab i sikte
Populärt just nu: Japans drönare av wellpapp ska överväldiga luftvärnsförsvar
