Svenska kulturkanon: Riksbanken, Kamprad och skatt på omdebatterad lista

Totalt tio viktiga händelser från Sveriges ekonomiska historia fick plats.

Läs även: 17 procents potential: Verkstadsaktien ny favorit hos Swedbank – Dagens PS

Samtliga tio märkeshändelser i svensk ekonomi enligt kulturkanon:

Dagens PS listar alla utvalda händelser från 1600-talet och framåt i regeringens kulturkanon med en kort beskrivning kring respektive punkt.

Falu koppargruva: Under 1600-talet var gruvan en av världens största kopparproducenter och kallades ibland “Sveriges skattkista”. Den bidrog starkt till Sveriges ekonomi och stormaktsställning.

Riksbanken, Sveriges riksdag: Riksbanken grundades 1668 och är världens äldsta centralbank, med ansvar för penningpolitik och finansiell stabilitet. Den står under tillsyn av Sveriges riksdag.

Storskiftet: En jordreform på 1700-talet som syftade till att slå ihop splittrade tegar till större sammanhängande åkrar. Reformen lade grunden för effektivare jordbruk.

Näringsfrihetsförordningen av Johan August Gripenstedt: Införd 1864 och avskaffade skråväsendet, vilket gav alla rätt att starta näringsverksamhet. Reformen banade väg för industrialisering och ekonomisk tillväxt.

Ingvar Kamprads sista hälsning: “Lev väl”

Smålandsposten berättar om Ingvar Kamprads sista hälsning till sina medarbetare världen över. Brevet skickades ut av IKEA på onsdagsmorgonen och Kamprad – som även skrev sitt testamente för hand.

Industrilandskapet i Norrköping av bland andra Carl Theodor Malm och Theodor Glosemeyer: Området växte fram kring Motala ström under 1800-talet och blev centrum för svensk textilindustri. Arkitekter som Malm och Glosemeyer formade fabriksbyggnader som än idag präglar stadens miljö.

Harsprånget i Lule älv, Sveriges riksdag: Här byggdes Sveriges största vattenkraftverk, beslutat av riksdagen på 1940-talet. Det kan tänkas symbolisera den stora utbyggnaden av vattenkraft i Norrland.