Trumps tullkrig får oss att fokusera på kortsiktiga effekter när vi borde se en ny global maktordning, menar en nationalekonom.
Svensk ekonom: "Dags säga adjö till 1990-talet"


Mest läst i kategorin
Nationalekonomen Fredrik N G Andersson menar att vi stirrar oss binda på de kortsiktiga effekterna av Donald Trumps tullkrig mot resten av världen.
”I själva verket står världen inför en ny maktordning som på sikt förändrar både politik och ekonomi och markerar slutet för 1990-talets världsbild”, skriver Andersson.
De kortsiktiga frågeställningarna är förståeliga, men fokus måste även ligga på de långsiktiga konsekvenserna, det vill säga att vi står inför en ny världsordning.
”Det som sker i dag handlar inte bara om en enskild person och hans övertygelse om att tullar är ett universalmedel för att gynna den amerikanska ekonomin. Handelshinder har blivit allt vanligare under en längre tid”, säger Fredrik N G Andersson som till vardags finns vid Lunds universitet.
”Även under Biden-administrationen höjdes tullar och regleringar utformade för att stärka den inhemska ekonomin infördes. Trump sätter sin prägel på utvecklingen men är en del av något mycket större”, tillägger nationalekonomen.
Kina varnar utländska företag. Dagens PS
Gör fel jämförelse
Vi jämför ofta dagens situation och tullkrigen på 1930-talet, men Anderson menar att Storbritannien kring förra sekelskiftet är en bättre jämförelse.
I slutet av 1800-talet utmanades dess ställning av andra snabbt växande industrinationer som USA och Tyskland.
Då växte det fram en debatt som på många sätt liknar den i dag i USA; att andra länder drog nytta av frihandeln på Storbritanniens bekostnad.
Krav på tullar för att skydda arbetares jobb och inkomster uppstod precis som i USA idag.
”I dag möter USA ökad konkurrens från Kina. Precis som Storbritannien för hundra år sedan upplever USA ett hot mot sin ställning som supermakt”, konstaterar Andersson i en parallell.
”Perioder av frihandel och globalisering växer oftast fram när den dominerande ekonomin känner sig trygg i sin överlägsna ställning. När den ekonomiska och politiska självbilden utmanas, och nya konkurrenter gör anspråk på inflytande, minskar viljan att hålla marknader öppna”, noterar nationalekonomen.
Största tullhotet hittills kan lamslå en av världens största branscher. Dagens PS

Nu växer konkurrensen
Den globaliserade ekonomin växte fram under 1990-talet när USA hade vunnit kalla kriget och var ohotad som supermakt.
I dag växer konkurrensen och samtidigt har vi ett omfattande teknikskifte där Kina i allt utmanar USA.
Hur denna nya värld kommer att se ut är oklart men en ny president i USA skulle inte innebära en återgång till hur allt var tidigare, menar Andersson.
”Vi skapar ofta framtidsbilder med hjälp av backspegeln. Epoker som nått sitt slut har aldrig kommit tillbaka, utan ersatts av något nytt”, konstaterar Fredrik N G Andersson.
Trots tullkrig: ”Goda möjligheter för Sverige”
Vi är alla med och påverkar men små länder som Sverige har inte mycket att säga till om och inte heller EU är någon tung maktspelare just nu.
Däremot har Sverige goda möjligheter. Vi har en relativt flexibel ekonomi, ligger långt framme i teknikutveckling och är mindre ekonomiskt beroende av USA än många andra länder. Dessutom har Sverige skött sina finanser och har verktygen för att möta framtiden.
”I stället för att blicka tillbaka mot 1990-talet bör vi fokusera på framtiden och de möjligheter som den skapar. Vem vet, kanske blir framtiden bättre än dåtiden”, avslutar Fredrik N G Andersson.
Ny oljeledning cementerar stödet från Kina. Dagens PS
Kina skickar varor till Europa – med tåg. Realtid

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

I Sverige kostar floppade projekt många miljarder. Ofta går det fel redan från början. Undvik detta och delta i kostnadsfritt event där vi med enkla verktyg ger dig tips och råd hur du ska undvika att floppa.