Geologer har nu kommit fram till nya slutsatser när det gäller jordbävningarnas roll i det som kallas ”guldklimpsparadoxen”.
Nyhet som skakar om: Jordbävningar ger guld


Mest läst i kategorin
Geologer har länge kämpat med att hitta de slutliga förklaringarna till hus stora guldklimpar bildas inuti hårda berg, skriver Earth.
Nu leder Christopher Voisey, geokemist vid Monash University i Melbourne, ett team som pekar ut jordbävningar som den saknade länken i förklaringsmodellerna.
De flesta guldklimpar finns inuti kvartsfrakturer och står för ungefär tre fjärdedelar av allt guld som någonsin brutits.
Fram tills nu har geologer inte kunnat förklara dessa mängder med de upphov man förknippat dem med, men där jordbävningarna nu får sin roll.
”Denna mekanism kan hjälpa till att förklara skapandet av stora guldklimpar och de vanligt observerade starkt sammankopplade guldnätverken i kvartsvensfrakturer”, säger Voisey hos Earth.
Vrakens heliga gral: Guldskatt för 200 miljarder. Dagens PS
Jordbävningar spelar roll
Hans team lyfter fram idén att jordbävningar spelar en roll i skapandet av stora guldklimpar, vilket löser den långvariga “guldklimpparadoxen”.
Kvarts dominerar den kontinentala skorpan och, viktigast av allt, är det enda rikligt förekommande piezoelektriska mineralet, vilket innebär att dess kristallgitter separerar laddning när det pressas.
Knöligt? Okej.
Men denna forskning visar ungefär att varje seismisk puls kan förvandla en kvartsåder till ett litet naturligt batteri, vars fält attraherar positiv laddat guld och avlägsnar det från omgivande vätskor omedelbart.
En måttlig förkastningsruptur skapar tryck som är enormt och, framför allt, mer än tillräckligt för att böja kvartskristaller och höja elektriska potentialer på flera hundra volt över mikroskopiska avstånd.
Guld backar oväntat trots krig – priset kan snart rusa. Dagens PS

Senaste nytt
Mindre än en sekund räcker
Även om denna spänning både uppstår och försvinner på mindre än en sekund, kvarstår den laddade ytan nog länge för att guldjoner ska kunna sedimentera och bilda kärnor.
Dessa atomer blir ledande frön, varpå varje efterföljande jordbävning lägger färsk metall på befintliga korn, vilket accelererar tillväxten i vad som på sikt blir en guldklimp.
Christopher Voiseys modeller typer på att, efter några tusen seismiska händelser i form av större eller mindre jordbävningar och skalv, upp till tio kilo stora guldklimpar kan ansamlas.
Några tusen ”seismiska händelser” kan låta mycket men i Voiseys förklaringsmodeller är tidsspannet för dem en miljon år.
Taija Torvela, strukturgeolog vid universitetet i Leeds, är artig och kallar Voiseys arbete ”tankeväckande”.
De tjänade fem miljarder på guld under tullpaniken. Dagens PS
Går att simulera för att skapa guld?
Geofysiker testar nu seismiska matriser för att lokalisera förkastningar som kan vara intressanta i sammanhanget och på guldmarknaden är man lika omskakad som efter ett rejält jordskalv.
Gruvingenjörer undersöker nu om det man kallar ”kontrollerad akustisk simulering”, i princip att skaka om berg inuti, kan locka fram kvarvarande guld och glädja lystna investerare.
Enligt principen ”mycket vill ha mer” funderar man nu även på om andra ädelmetaller kan tänkas bete sig på samma sätt som guldet.
Silver- och platinajoner delar kemi med guld och skulle följaktligen kunna uppträda likadant under seismisk stress.
När man ändå är i gång, dreglas det lite över tankar på rymden i sammanhanget.
Planeter och månar med kvartsliknande mineraler och seismisk aktivitet, exempelvis Mars, skulle kunna ha utvecklat liknande fyndigheter, vilket ses som potentiella mål för framtida rymduppdrag.
Forskare: Guld kan läcka från jordens kärna. Dagens PS
Vill ta hem guldet från USA: “Mycket oroliga”. Realtid

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.