Planen att få Indien att byta rysk olja mot dito från Venezuela har stora fördelar, i teorin. Men i praktiken är Donald Trumps strategi svår att genomföra.
Det stora hålet i Trumps oljeplan – Venezuela
Daniel Jacobs
Uppdaterad: 03 feb. 2026Publicerad: 03 feb. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
USA:s president Donald Trump har lanserat en ny strategi för att slå mot Rysslands ekonomi genom energimarknaden. I ett nytt avtal med Indien sänker USA kraftigt tullarna på indiska varor, i utbyte mot att Indien minskar sina inköp av rysk olja och i stället vänder sig till Venezuela och USA.
Tanken är enkel: om Indien – en av Rysslands viktigaste oljekunder – slutar köpa rysk olja, förlorar Moskva en central inkomstkälla för kriget i Ukraina. Men i praktiken är genomförandet långt ifrån enkelt, rapporterar CNN.
Venezuela lockar – på pappret
Indien och Kina står i dag för merparten av Rysslands oljeexport, efter att västvärlden infört sanktioner mot rysk energi. Här ses Venezuela som ett potentiellt alternativ, vilket har med olika typer av råolja att göra. Landets tunga, svavelrika råolja liknar den ryska och passar väl i indiska raffinaderier, till skillnad från USA:s lättare olja som är väldigt bra för bensinproduktion, men sämre på annat.
Efter att USA i början av januari avsatt Venezuelas tidigare president Nicolás Maduro har Trumpadministrationen öppnat dörren för amerikanska oljebolag att återvända. Venezuela har också nyligen antagit lagändringar för att locka utländska investeringar och återuppliva en hårt nedgången oljeindustri.
ANNONS
Senaste nytt
Produktion och investeringar räcker inte till
Problemet är att Venezuela i dagsläget bara producerar drygt en miljon fat olja per dag, varav omkring två tredjedelar redan går till Kina. Även om hela produktionen styrdes om till Indien skulle den inte täcka Indiens nuvarande import av cirka 1,5 miljoner fat rysk olja per dag.
Trots att Venezuela sitter på världens största bekräftade oljereserver krävs omfattande investeringar för att nå tidigare produktionsnivåer. Före Hugo Chávez makttillträde 1999 producerade landet över tre miljoner fat per dag, men infrastrukturen har sedan dess förfallit kraftigt. Branschexperter bedömer att det skulle krävas tiotals miljarder dollar årligen under minst ett decennium för att bygga upp kapaciteten igen.
Dessutom är många västerländska oljebolag tveksamma. För att återvända kräver de stabila politiska spelregler, rättssäkerhet och garantier – något Trump hittills inte velat erbjuda. Venezuela kan inte heller ge långsiktiga garantier för att framtida regeringar kommer att respektera ingångna avtal.
ANNONS
Indien kan inte bryta med Ryssland snabbt
Även på indisk sida finns betydande hinder. Premiärminister Narendra Modi har enligt Trump lovat att minska beroendet av rysk olja, men processen väntas ta tid. Transportvägarna från Venezuela är längre än från Ryssland, vilket kräver anpassningar i den globala leveranskedjan.
Ekonomiskt är rysk olja dessutom svår att ersätta. Den säljs med kraftig rabatt – omkring 16 dollar per fat – jämfört med olja från OPEC-länder eller USA. Även om sjunkande världsmarknadspriser minskar skillnaden något, innebär ett byte högre kostnader för Indien.
Indien har dessutom i flera år kringgått västerländska sanktioner genom att köpa rysk olja via så kallade skuggflottor, och analytiker ser få tecken på att landet helt skulle upphöra med detta på kort sikt.
Begränsad men möjlig påverkan på Ryssland
Trots svårigheterna menar experter att venezuelansk olja ändå kan bli en viktig faktor på längre sikt. Ryssland pressas redan av låga oljepriser, sanktioner, hög inflation och ökande statsskuld. Samtidigt har ekonomin hittills hållits uppe genom ökad inhemsk produktion, högre skatter och alternativa exportvägar.
Att förlora Indien som oljekund skulle inte fälla Rysslands ekonomi, men även en gradvis minskning av intäkterna kan göra kriget i Ukraina svårare att finansiera.
Läs även: Därför vill Washington åt Venezuelas olja – maktspelet bakom
Läs även: USA:s “Donroe-doktrin”: Trump försöker locka Kina till venezuelansk olja
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Daniel Jacobs
Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.
Daniel Jacobs
Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS