Dagens PS

Nästa kris: Det kan få finansmarknaden att krascha

Nästa kris
Bilder från den senaste finanskrisen 2008. När kommer nästa kris? (Foto: TT)
Daniel Jacobs
Daniel Jacobs
Uppdaterad: 12 feb. 2022Publicerad: 12 feb. 2022

Nästa kris och krasch – det är bara en tidsfråga, men samtidigt är det svårt att förutse när den kommer att ske. The Economist identifierar två faror som sticker ut på finansmarknaden.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Riskerna i det finansiella systemet är stora och många – men samtidigt har förutsättningarna förändrats kraftigt sedan krascherna 2001 och 2008. Bankerna är inte alls lika svaga och tar inte lika höga risker efter att ha reglerats betydligt hårdare de senaste 15 åren.

Vårdslösa hasardspelare som på Bear Sterns och Lehman Brothers 2008 är inte alls lika vanliga på marknaden i dag.

Det finns dock vissa oroande likheter mellan läget i dag och dessa tidigare nämnda krascher: Vilda handelsdagar utan riktiga nyheter, plötsliga kurssvängningar och en orolig känsla bland många investerare att de har överdoserat teknooptimism, skriver The Economist i en artikel där de spekulerar i vad som skulle hända om finansmarknaden kraschar.

Skyhöga värderingar och stigande räntor skapar ett farligt läge i ekonomin och börjar marknaderna skaka kan det snabbt leda till en nedåtgående spiral och skapa panik som driver fram nästa kris.

3,8 gånger mer handel än för 10 år sedan

Digitaliseringen har gett datorer en större roll på finansmarknaderna och öppnat upp för nya aktörer. I dag kan även småsparare delta på marknaden på kort varsel med hjälp av appar och andra verktyg.

Volymen på aktiehandeln i USA är 3,8 gånger större än för bara ett decennium sedan. Gamestop-manin under våren 2021 visade att en stor mängd småsparare och day-traders också kan skaka marknaderna lika väl som större spelare.

Nya volatila tillgångar som kryptovalutor skapar också nya dimensioner i systemet. I korthet, läget är liknande det som föregått tidigare stora krascher, men samtidigt är det ett helt nytt läge.

ANNONS

Två faror sticker ut, enligt The Economist: Skuldnivåerna i “skuggbanker”, investmentbolag, hedgefonder och fastighetsfonder är kraftigt ökande, och bolag kan samla på sig stora skulder utan att någon märker det.

Archegos Capital Management-kraschen i mars 2021 visade hur sårbart systemet då priset på tillgångar sjunker och aktörer på marknaden måste börja likvidera positioner, då det kan leda till spridningseffekter som skakar hela marknaden.

ANNONS

Senaste nytt

För få noder kan leda till nästa kris

Den andra stora faran är enligt tidningen att även om det finansiella systemet blivit mer decentraliserat så är det fortfarande beroende av ett fåtal noder som kan överväldigas om volatiliteten blir för hög.

Exempelvis dirigeras biljoner dollar i derivatkontrakt genom fem amerikanska clearinghus, och börshandlade fonder med 10 biljoner dollar i tillgångar är beroende av ett fåtal ganska små firmor som försäkrar dem om att priset på fonderna följer de underliggande tillgångarna de äger.

Hur dessa noder skulle klara av kraftiga svängningar på marknaderna är fortfarande ett osäkert kort.

Sammanfattningsvis skriver tidningen att det finansiella systemet och bankerna är i bättre form än vid Lehman Brothers-kraschen 2008, men systemet står fortfarande inför ett svårt test när kommande räntehöjningar kan skapa instabilitet – som möjligen kan leda till nästa kris.

Läs mer: What would happen if financial markets crashed?

ANNONS

Läs även: Aktiegurun varnar för krasch: ”Historiskt hög spekulation”

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS