Riskera hög inflation – eller nöja sig med nästan obefintlig tillväxt. Detta oaptitliga dilemma måste Ryssland snart ställas inför.
Ryssland kan tvingas välja mellan två dåliga alternativ
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 12 feb. 2026Publicerad: 12 feb. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Omfattande sanktioner, internationell isolering och snart fyra år av krig skulle förstöra den ryska ekonomin, trodde många.
Så har det inte blivit, och den yttre stabiliteten har överraskat många bedömare.
Men bakom siffrorna växer problemen, enligt en ny analys.
Mycket blir dyrare
Sedan invasionen av Ukraina 2022 har inflationsbekämpning blivit en central del av Kremls ekonomiska linje.
Genom en stram penningpolitik och mycket höga räntor har regimen försökt upprätthålla bilden av kontroll och finansiell stabilitet.
Under perioden 2022–2025 steg konsumentpriserna i Ryssland med 39 procent, skriver Realtid med hänvisning till The Moscow Times.
ANNONS
Senaste nytt
Hög styrränta
Det är en kraftig ökning, men betydligt lägre än i krigsdrabbade Ukraina och långt ifrån de hyperinflationsnivåer som setts i exempelvis Iran.
ANNONS
På ytan framstår utvecklingen därför som relativt stabil.
Styrräntan ligger dock på 16 procent, medan inflationstakten uppgår till 5,6 procent. Den stora skillnaden mellan ränta och inflation fungerar som en kraftig broms på konsumtion och investeringar.
Nästan ingen tillväxt
Hushållens bankinlåning har nästan fördubblats sedan 2021, vilket tyder på att pengar i hög grad stannar i banksystemet i stället för att omsättas i ekonomin.
Samtidigt är tillväxten nära noll.
Strategin är medveten. Kreml vill undvika att inflationen urholkar köpkraften, men är samtidigt ovillig att minska de omfattande krigsutgifterna.
Måste ha godkännande från Kreml
Resultatet blir en ekonomi där civila investeringar och produktion pressas tillbaka.
Centralbanken, med Elvira Nabiullina i spetsen, beskrivs ofta som teknokratiskt självständig. Enligt analysen är handlingsutrymmet dock begränsat.
ANNONS
När inflationen tog fart sommaren 2023 dröjde räntehöjningar tills politiskt stöd säkrats från högsta ort.
Kan tvingas till tuff kompromiss
Samtidigt ökar trycket på statsfinanserna.
Budgetunderskott, stigande räntekostnader, minskade oljeintäkter och arbetskraftsbrist till följd av mobilisering och emigration försvagar ekonomins fundament.
Enligt bedömningar kan Kreml inom några år tvingas välja mellan att fortsätta prioritera krigsutgifterna eller att släppa inflationsmålet och därmed riskera den ekonomiska stabilitet som hittills upprätthållits.
Läs mer: Forna kommunistlandet växer snart snabbast i Europa. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.
ANNONS
Alla dina digitala tillgångar. Ett konto.
På Bybit samlar du alla dina kryptotillgångar på ett och samma konto. Handla, låna och använd ditt saldo utan att flytta värde mellan plånböcker. En enklare, tydligare och mer flexibel handelsupplevelse. En ny standard.
Kom igång!
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS