Ekonomin i Kina är under press. Å ena sidan: teknologisk frammarsch och exportframgångar. Å andra sidan: svag inhemsk efterfrågan och en oroande spiral av deflation.
"Made in China" slår tillbaka på hemmaplan
Edvard Lundkvist
Uppdaterad: 28 maj 2025Publicerad: 28 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Trots en tillfällig vapenvila i handelskriget med USA och ökade BNP-prognoser (nu 4,5 procent för 2025) är det ekonomin på hemmaplan som oroar mest.
När stora delar av världen tampas med inflation brottas Kina med det motsatta. Landet har nu haft konsumentpriser som stått stilla tre månader i rad, och Bloomberg förutspår att inflationen för året landar på 0,3 procent – den lägsta siffran sedan finanskrisen 2009.
Läs även:
“Den trasiga eran”: USA:s ekonomi går sönder. Dagens PS
Överkapacitet och priskrig
Bakom siffrorna döljer sig en ekonomi där inhemsk efterfrågan inte hänger med utbudet. I elbilssektorn, som länge varit ett skyltfönster för kinesisk industripolitik, tvingas jättar som BYD till kraftiga prisdumpningar i ett försök att vinna mark i en allt hårdare konkurrens.
Det är ett tecken på hur Kinas framsteg som industriell stormakt också har skapat överkapacitet i flera sektorer, med resultatet att företagen pressas och att investeringar kommer av sig.
Flera experter menar att Kina i praktiken har ”producerat sig in i ett hörn”. Ekonomin har blivit beroende av export för att hantera ett inhemskt överflöd, samtidigt som konsumenternas köplust hålls tillbaka av samma oro för framtiden som råder i resten av världen.
ANNONS
Senaste nytt
Kina som industriell stormakt
ANNONS
Bakom framgångarna inom export och automatisering står ett decennium av medveten industripolitik. Planen “Made in China 2025” har skapat ett maskineri av statliga fonder, skattefördelar, teknologiska stormsteg och subventionerade uppköp.
Resultatet är att Kina idag har fler industrirobotar per 10 000 arbetare än Tyskland, och i flera högteknologiska sektorer konkurrerar man i dag på lika villkor med väst, menar Financial Times i en analys.
Men den modell som byggt upp Kinas produktionskapacitet har också lett till strukturella obalanser. Enligt EU:s handelskammare i Kina är bara en liten bråkdel av landets elbilstillverkare lönsamma. I branscher som solenergi och batterier ser man samma mönster, snabb expansion följd av priskollaps och förluster.
Därför är deflation dåligt för ekonomin
Deflation innebär att priserna i ekonomin sjunker över tid. Det kan låta positivt för konsumenter – men har flera negativa effekter:
- Företagens vinster krymper, vilket leder till färre investeringar och uppsägningar.
- Konsumenter skjuter upp köp, i väntan på ännu lägre priser. Det hämmar tillväxten.
- Skulder blir tyngre att bära, eftersom pengars värde stiger – något som slår hårt mot hushåll och företag.
- Lönespiral nedåt, där minskad efterfrågan pressar löner och konsumtion ytterligare.
Exporten som vapen – men till vilket pris?
Den strategiska tanken har varit tydlig: att bygga en ekonomi så självförsörjande att den tål västerländsk press, samtidigt som omvärlden förblir beroende av kinesiska leveranskedjor. Så långt har den varit framgångsrik.
Vi såg hur Donald Trump blev tvungen att vika ner sig i tullkriget med Kina, och i Europa är stora delar av industrin lika beroende av affärer med Kina som den är av USA.
ANNONS
Men även om exporten just nu ökar, särskilt inför den stundande återinförandet av tullar, kvarstår risken att den interna stagnationen slår tillbaka mot hela modellen.
Fallande priser i Kina och på kinesisk export gör det svårare för företag att investera och anställa, vilket i sin tur förvärrar konsumtionssvackan. Det kan vara början på en ond spiral för landet, och därför agerar man nu på en ny linje.
En ny riktning för Kina?
Flera ekonomer, däribland Morgan Stanleys chefsekonom i Kina Robin Xing, pekar på behovet av en ny strategi: att ersätta “Made in China” med ett “China Market 2030”.
Kina står därmed inför stora förändringar. Den exporterande stormakten ska bli en konsumerande konkurrent till USA och EU.
Läs mer:
Kinas industri pressar väst: “Helt beroende”. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Edvard Lundkvist
Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet. Trivs särskilt bra med att skriva oberoende och kostnadsfria nyheter för en bred men intresserad publik.
Edvard Lundkvist
Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet. Trivs särskilt bra med att skriva oberoende och kostnadsfria nyheter för en bred men intresserad publik.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS