Den 24 april får världen veta om det blir nuvarande president Emmanuel Macron eller högerextrema Marine Le Pen som ska styra Frankrike. Här 3 viktiga valfrågor som visar vad som skiljer kandidaterna åt, enligt en sammanställning som gjorts av Reuters.

ANNONS

1. Sänkt vs höjd pensionsålder

Den högerextrema arvtagerskan Marine Le Pen har under sin tid som partiledare för Nationella Fronten byggt ett protektionistiskt parti med stora utgifter.

Om Le Pen blir vald vill hon bland annat implementera en särskild policy för offentliga upphandlingar och sänka den lägsta pensionsåldern till 60 år för dem som började arbeta före 20 års ålder. Hon vill även slopa inkomstskatten för medborgare under 30 år och sänka energimomsen från 20 till 5,5 procent, skriver Reuters.

Utöver detta vill Le Pen vika 2 miljarder euro åt sjukvården och satsa på utbildning. Åtgärder som sammantaget drar hennes parti längre åt vänster än vad det varit på decennier, skriver Reuters.

Även den sittande presidenten Emmanuel Macron har planer för Frankrikes seniorer, men ämnar till skillnad från Le Pen att höja minimipensionsåldern från 62 år till till 65 år.

Han ämnar även att låta göra vissa välfärdsreformer som påminner om dem man har USA och Storbritannien. Dessa skulle rent praktiskt  innebära att arbetslöshetsförsäkringen, som för närvarande garanterar upp till två tredjedelar av en arbetares lön under två år om de blir av med jobbet, skulle vara kopplad till ekonomins styrka, skriver Reuters.

2. EUs vara eller icke vara

En gång benägen att överge euron och betala Frankrikes skulder i franc, ämnar Le Pen nu istället att skära ned bidragen till EUs kassa. Något som skulle försätta Paris på kollisionskurs med såväl EU-kommissionen som andra EU-medlemmar.

ANNONS
ANNONS

Le Pen förordar även att fransk lag bör gå före EU:s regler. Hon har även planer på att långsiktigt ersätta EU med ett slags ”nationernas Europa”. Hur detta skulle se ut eller fungera är emellertid högst oklart.

I ett försök att ta kontroll över de varor som kommer in i landet från andra EU-länder, önskar Le Pen även rekrytera tulltjänstemän i tusental. Målet med den åtgärden ska enligt uppgift vara att förebygga bedrägerier, men analytiker menar att det snarare skulle undergräva marknaden.

Macron avser i sin tur utveckla det han kallar för Europas ”strategiska autonomi” inom försvar, teknik, jordbruk och energi, för att långsiktigt bli mindre beroende av andra stormakter, skriver Reuters.

Under de senaste fem åren har Macron försökt att omorientera EU mot en mer protektionistisk hållning, vilket inneburit att vissa frihandelsavtal blockerats.

Som ett led i det kommer Macron sannolikt driva på för en reglering av amerikanska teknikjättar till förmån för en ”europeisk metaverse”, av Facebooks dignitet och storlek.

3. Nya och gamla allianser

Att Le Pen fått kritik för sina nära relationer till Ryssland är ingen hemlighet. Under 2014 mottog hennes parti ett lån från en rysk bank. Le Pen var även värd för Rysslands president Vladimir Putin strax före presidentvalet 2017, skriver Reuters.

Med det sagt fördömer Le Pen  Rysslands invasion Ukraina, även om hon välkomnar Ryssland som allierad på nytt när kriget är över.

ANNONS
ANNONS

En hållning som enligt henne själv framgent innebär att hon håller lika avstånd till både Washington och Moskva. Hon kallar sig även för en ”gaullist”, efter krigsledaren Charles de Gaulle och önskar generellt att länder som USA och Storbritannien ska släppa de förutfattade meningar de har om henne, uppger Reuters.

Macron som tidigare kallat Nato för en hjärndöd organisation, har möjligen ändrat åsikt med anledning av kriget i Ukraina. Dock önskar han att Europa ska kunna frigöra sig från USA i säkerhetsfrågorna.

Han har även lobbat för att EU ska fokusera mer på Indo-Stillahavsområdet och se över Kinas ökande inflytande i regionen. Huruvida presidenten skulle vara intresserad av ett samarbete med den nya säkerhetsalliansen mellan USA, Storbritannien och Australien,  det så kallade AUKUS, eller försöka övertala EU att föra sin egen oberoende politik gentemot Peking är dock oklart.

Inte minst eftersom Macron hamnade i en konflikt med AUKUS efter att Australien lagt ner en massiv ubåtsaffär med Frankrike, skriver Reuters.

Läs även: USA-ekonomer: 28 procents risk för recession [Dagens PS]