Macron vs Le Pen: Tre viktiga valfrågor

2. EUs vara eller icke vara

En gång benägen att överge euron och betala Frankrikes skulder i franc, ämnar Le Pen nu istället att skära ned bidragen till EUs kassa. Något som skulle försätta Paris på kollisionskurs med såväl EU-kommissionen som andra EU-medlemmar.

Le Pen förordar även att fransk lag bör gå före EU:s regler. Hon har även planer på att långsiktigt ersätta EU med ett slags “nationernas Europa”. Hur detta skulle se ut eller fungera är emellertid högst oklart.

I ett försök att ta kontroll över de varor som kommer in i landet från andra EU-länder, önskar Le Pen även rekrytera tulltjänstemän i tusental. Målet med den åtgärden ska enligt uppgift vara att förebygga bedrägerier, men analytiker menar att det snarare skulle undergräva marknaden.

Macron avser i sin tur utveckla det han kallar för Europas “strategiska autonomi” inom försvar, teknik, jordbruk och energi, för att långsiktigt bli mindre beroende av andra stormakter, skriver Reuters.

Under de senaste fem åren har Macron försökt att omorientera EU mot en mer protektionistisk hållning, vilket inneburit att vissa frihandelsavtal blockerats.

Som ett led i det kommer Macron sannolikt driva på för en reglering av amerikanska teknikjättar till förmån för en “europeisk metaverse”, av Facebooks dignitet och storlek.

3. Nya och gamla allianser

Att Le Pen fått kritik för sina nära relationer till Ryssland är ingen hemlighet. Under 2014 mottog hennes parti ett lån från en rysk bank. Le Pen var även värd för Rysslands president Vladimir Putin strax före presidentvalet 2017, skriver Reuters.

Med det sagt fördömer Le Pen  Rysslands invasion Ukraina, även om hon välkomnar Ryssland som allierad på nytt när kriget är över.

En hållning som enligt henne själv framgent innebär att hon håller lika avstånd till både Washington och Moskva. Hon kallar sig även för en “gaullist”, efter krigsledaren Charles de Gaulle och önskar generellt att länder som USA och Storbritannien ska släppa de förutfattade meningar de har om henne, uppger Reuters.

Macron som tidigare kallat Nato för en hjärndöd organisation, har möjligen ändrat åsikt med anledning av kriget i Ukraina. Dock önskar han att Europa ska kunna frigöra sig från USA i säkerhetsfrågorna.

Han har även lobbat för att EU ska fokusera mer på Indo-Stillahavsområdet och se över Kinas ökande inflytande i regionen. Huruvida presidenten skulle vara intresserad av ett samarbete med den nya säkerhetsalliansen mellan USA, Storbritannien och Australien,  det så kallade AUKUS, eller försöka övertala EU att föra sin egen oberoende politik gentemot Peking är dock oklart.

Inte minst eftersom Macron hamnade i en konflikt med AUKUS efter att Australien lagt ner en massiv ubåtsaffär med Frankrike, skriver Reuters.

Läs även: USA-ekonomer: 28 procents risk för recession