Den stora bebiskrisen – katastrof kan vänta den rika världen

Politik med oväntade effekter

Annan politik som syftar till att uppmuntra föräldraskap och förenkla för mamman har haft oväntade effekter. Forskning visar exempelvis att för heterosexuella par där mannen tar pappaledighet minskar sannolikheten att de får ett barn till. Politik om längre mammaledighet i OECD-länderna har gjort att kvinnor skjuter upp tidpunkten för sitt första barn.

Trots det förväntas pronatalism, ideologin om att främja reproduktion, bli allt vanligare i västvärlden framöver.

I Sverige? Jo, även här föds det historiskt få barn.

Fruktsamheten i Sverige ligger nu under 1,5 barn per kvinna, vilket är den lägsta nivån sedan SCB började mäta måttet 1749.

Elon Musk: Bebiskrisen civilisationens slut

Vad innebär då detta? Vissa, som Teslas excentriske vd Elon Musk, förutspår att bebiskrisen är en katastrof som leder till “civilisationens slut” om trenden inte bryts. Han själv har 11 barn.

Andra för fram att trenden är en feministisk framgång, att många kvinnor väljer att skaffa barn senare i livet är för att de är en del av arbetskraften och inte bara barnaföderskor. Många planerar för barn senare, prioriterar frihet, självutveckling och karriär i 20-årsåldern. Bland äldre kvinnor ökar faktiskt barnafödandet något, det är bland yngre kvinnor siffran faller kraftigt.

Kvinnor i USA som får sitt första barn när de är 30 beräknas dessutom tjäna dubbelt så mycket pengar över sin livstid som kvinnor som får sitt första barn vid 22 – inte direkt ett argument för att bli en ung mamma.

“När jag först började fick de här kvinnorna jag träffade sina första barn vid 16, 17. Nu är det något fel om du har ett barn under 25”, säger Kathryn Edin, sociolog vid Princeton University som har intervjuat fattiga kvinnor i Amerika sedan 1990-talet till The Economist.

Allt färre skattebetalare

Ett uppenbart problem är att om bebiskrisen fortgår så kommer en allt större del av befolkningen vara gamla och allt färre vara arbetsföra (och därmed betala skatt). Läget är så i Japan redan i dag vilket skapar unika samhällsproblem, och samma läge kommer infinna sig snart i väst och andra asiatiska länder som Sydkorea och Kina.

Vissa – återigen är Elon Musk bland dem – ser på trenden som en begynnande samhällskollaps. Andra pekar på automatisering, robotik, AI och faktumet att våra äldre också är rikare än någonsin som faktorer som kommer att begränsa problemet.

“Om det låga barnafödandet blir permanent så kommer det på lång sikt bidra till en åldrande befolkning. Man ska inte överdramatisera hur allvarligt det är, men det innebär ju att det blir svårare att finansiera socialförsäkringssystem när man har fler äldre att försörja”, sa Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitet till Dagens Medicin angående att barnafödandet i Sverige var rekordlågt 2023.

Läs även: Snart kommer fler människor dö än födas i Sverige (Dagens PS)

Läs även: Färre bebisar i Sverige – problemet globalt (Dagens PS)

Läs även: Världen på väg mot dystopisk milstolpe (Dagens PS)