Stigande kolpriser pressar verkstadsbolagen och oroar industrin, men för en hårt ansatt sektor kan energikrisen bli årets bästa nyhet. Vi analyserar möjligheterna för investerare på Stockholmsbörsen.
Kolkrisens vinnare på Stockholmsbörsen: Skogsbolag
Dagens PS har tidigare rapporterat om att kolpriset har ökat med 25 procent sedan Iran-kriget bröt ut. Det påverkar elmarknaden och ökar marginalkostnaderna för el på hela kontinenten. Kolkrisens konsekvenser omfördelar också vinsterna inom Stockholmsbörsen på ett sätt som marknaden ännu inte fullt ut har prissatt.
Skogsbolagen: Energikrisens tysta vinnare
Danske Banks skogsanalytiker Oskar Lindström går tillbaka till det mönster som sågs vid energikrisen 2022, när gas- och elpriserna steg efter Rysslands invasion av Ukraina. Under denna period levererade de nordiska skogsbolagen rekordresultat.
Förklaringen är att dessa bolag inte bara säljer trävaror, utan även är betydande energiproducenter. Restmaterial från produktionen omvandlas till el och värme, och när energipriserna stiger förbättras lönsamheten i den delen av verksamheten direkt. Lindström framhåller att skogsbolagen i dag värderas på historiskt låga nivåer jämfört med egna historiska snitt, vilket gör ingångsläget gynnsammare nu än det var 2022.
Svenska bolag som Holmen och SCA, och finska UPM, är exponerade mot just denna dynamik. UPM lyfts av analytiker som en potentiell vinnare i det rådande energiläget, om än med tillägget att en del av uppsidan kan vara inprisad redan.
Läs även: Lista: Svenska skogsbolag som tjänar på energikrisen
Verkstadssektorn bär smällen
På den andra sidan myntet sitter de cykliska industribolag som utgör ryggraden i Stockholmsbörsen. Högre energikostnader är ett direkt hot mot deras marginaler. Aktiestrategen Esbjörn Lundevall på SEB konstaterade i mars att de bolag som tar mest stryk vid en eskalering av energikrisen är desamma som redan visat svaghet, det vill säga industri- och verkstadsbolag med hög energiexponering.
Boliden, som samtidigt kämpar med egna produktionsproblem i Garpenbergsgruvan, varnade exempelvis nyligen för ett tapp på upp mot 400 miljoner kronor, enligt bolaget självt.
PS analys: Samma trade som 2022
Debatten om kolkrisens konsekvenser kretsar nästan uteslutande kring LNG-priset och hushållens elräkningar. Uppgången i energipriserna gynnar dock även en grupp börsbolag som redan handlas till pressade värderingar. Det är i princip samma handel som fungerade under 2022 års energikris då skogsbolagen gick starkt när alla andra kämpade.
Läs även: Sesol-konkursen: Felprioriteringar snabbade på konkursen
