Det har blivit accepterat bland världens rikaste att visa upp sin förmögenhet och livsstil igen. Det kan få konsekvenser för hela samhället.
Extremt rika skryter om sina pengar – oroar forskare


Mest läst i kategorin
Efter pandemin dämpades de mest iögonfallande uttrycken för extrem rikedom. Nu är de tillbaka – och det märks.
Nya forskningsrön visar att när ekonomiska skillnader blir mer synliga i människors vardag ökar både missnöje och kraven på omfördelning.
Det gäller även om den materiella situationen i sig inte nödvändigtvis försämras, skriver Euronews.
Jämför sig med omgivningen
Den globala ojämlikheten har fördjupats under lång tid. En mycket liten ekonomisk elit kontrollerar i dag mer förmögenhet än halva världens befolkning tillsammans, som Dagens PS tidigare har rapporterat om.
Trots detta tenderar människor generellt att kraftigt underskatta hur stora skillnaderna faktiskt är.
Enligt en ny studie från London School of Economics beror detta i hög grad på social segregation: människor umgås, bor och arbetar främst med andra som har liknande ekonomiska förutsättningar.
När vardagen domineras av jämförbara livsvillkor blir den egna situationen norm.
Senaste nytt
Uppfattningarna kan förändras
Ekonomiska mått som används av forskare och beslutsfattare, exempelvis Gini-koefficienten, har begränsad betydelse för hur människor uppfattar verkligheten.
I praktiken formas bilden av ojämlikhet av vad som syns lokalt – bland grannar, kollegor och vänner.
Studien bygger på ett experiment där deltagare placerades i olika sociala nätverk med varierande grad av ekonomisk blandning.
Ökat stöd för omfördelning
Resultaten visar tydliga skillnader.
Personer med lägre resurser som främst exponerades för andra i samma situation underskattade hur stora skillnaderna var, accepterade lägre omfördelning och rapporterade samtidigt högre tillfredsställelse.
När samma grupp i stället tydligt kunde se hur rika andra var ökade stödet för högre skatter och omfördelning.
Paradoxalt nog ökade dock missnöjet i dessa mer transparenta miljöer, trots att utfallet ekonomiskt blev bättre.
Färre konflikter
Synligheten i sig påverkade upplevelsen av rättvisa och välbefinnande mer än den faktiska resursfördelningen.
Forskarna menar att detta bidrar till att förklara varför stora ekonomiska klyftor kan bestå utan omfattande social oro.
När olika inkomstgrupper lever i parallella världar dämpas jämförelser och därmed också konflikter.
Var mer återhållsamma under pandemin
Pandemins inledande skede bröt tillfälligt denna ordning, när skillnader i boende, arbetsvillkor och trygghet blev uppenbara.
Efteråt följde en period av återhållsamhet bland de allra rikaste. Den fasen tycks nu vara över.
Lyxkonsumtion, exklusiva evenemang och uppmärksammade livsstilar har åter blivit synliga i offentligheten.
Läs mer: Stjärnorna får jobba hemma – resten måste gå till kontoret. Realtid

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Buyersclub har byggt en e-handelsplattform med fokus på volym, effektivitet och återkommande intäkter. Affärsmodellen är bevisad genom stark tillväxt de senaste åren. Nu genomförs en företrädesemission för nästa tillväxtfas.











