Sprickan mellan USA och EU har återigen vidgats, och nu riktas krav mot europeiska ledare att svara hårt. Frågan är om EU vågar använda sitt starkaste vapen.
EU har ett kraftigt handelsvapen – men vågar man använda det?
USA:s president Donald Trump har hotat med kraftiga tullar mot flera EU-länder, däribland Sverige, om Danmark inte går med på att sälja Grönland.
Det ställer EU inför ett tydligt vägval.
Utspelet har skärpt den transatlantiska konflikten och lett till ökade krav på att EU ska svara med kännbara motåtgärder, skriver Realtid med hänvisning till Euronews.
Ger ytterligare verktyg
Förutom traditionella hämndtullar har EU tillgång till ett betydligt mer långtgående verktyg: anti coercion instrumentet, ACI.
Regelverket antogs 2023 för att hantera situationer där tredjeländer försöker utöva ekonomiskt tvång mot EU eller enskilda medlemsstater.
Instrumentet ger unionen möjlighet att begränsa tillgången till den inre marknaden, införa handelsrestriktioner och utestänga företag från offentliga upphandlingar.
Skulle kunna drabba USA hårt
I praktiken skulle ACI kunna slå hårt mot amerikanska tjänste- och teknikbolag, som är starkt beroende av den europeiska marknaden.
Samtidigt är verktyget oprövat. Processen är långsam och kräver både en juridisk bedömning från EU-kommissionen och ett beslut med kvalificerad majoritet bland medlemsländerna.
Tidigare har farhågor kring relationen till USA och Europas säkerhetspolitiska beroende inom Nato bidragit till att instrumentet inte använts.
Andra svar diskuteras
Utöver detta diskuteras mer konventionella svar. EU har sedan tidigare förberett listor över amerikanska varor som kan beläggas med tullar, motsvarande hundratals miljarder kronor.
Urvalet är strategiskt och riktat mot produkter och delstater med stor politisk betydelse i USA.
I debatten har även mer långtgående ekonomiska påtryckningar lyfts, som att minska Europas innehav av amerikanska statspapper för att påverka USA:s upplåningskostnader.
Kan ha ett trumfkort på hand
Andra förslag rör juridiska och regulatoriska åtgärder mot amerikanska tillgångar i Europa.
Samtidigt pekar flera bedömare på att EU:s starkaste förhandlingskort kan ligga inom teknologin.
Det nederländska bolaget ASML har en globalt dominerande ställning inom avancerad litografiteknik, nödvändig för produktion av halvledare och AI-chip.
Skulle betyda eskalering
Ett exportstopp eller skärpta restriktioner mot USA skulle få betydande konsekvenser för amerikansk industri, men skulle också innebära en kraftig eskalering.
Kina har öppet uppmanat EU att stå emot amerikanskt tryck och framhåller unionens ekonomiska tyngd.
Samtidigt betonar europeiska ledare solidariteten med Danmark och markerar att hot och utpressning inte accepteras.
Läs mer: Kinas universitet rusar i rankingar – pumpar ut forskning. Realtid
