Börsprofessorn: Kostnaden som många småsparare missar

2. Vad är det som lockade dig att fördjupa dig i frågor som rör finansiella marknader och börs?

Det som gör mitt område särskilt spännande är att man ligger ganska nära industrin och policy makers.

Vi har ett stort utbyte mellan myndigheter, marknadsaktörer och forskare så det är inte ett fält där man sitter i elfenbenstornet och funderar ut teorier som inte stämmer med verkligheten.

Det finns en strid ström av idéer om regleringar om har man ska styra marknaderna som gör att det ständigt finns nya saker att analysera.

Personligen är jag fascinerad av hur ganska små detaljer kan spela stor roll för hur väl marknaderna fungerar.

Ta en sån sak som ”tick-size”. Alltså vilka prisnivåer man får lägga ordrar på i börshandeln.

Mitt i noteringsvågen: DNB Carnegie-toppen i stor intervju

Börsnoteringsfönstret har efter flera tröga år återigen öppnats på vid gavel. Och Stockholmsbörsen fullständigt krossar övriga Europa när det gäller förmågan att lista nya bolag.

Om en aktie är värd exempelvis 10 kronor så kan det spela en enorm roll om man får lägga sin order på ett öre över den kursen eller om man behöver lägga den 10 eller kanske till och med 50 öre över.

Det påverkar priset för både den som säljer och köper men faktiskt också hur lätt det är att göra affärer.

En större spread, alltså mellan kursen och var man lägger ordern, kan faktiskt öka likviditeten. Djupet i orderböckerna kan bli större.

Tick-sizen kan alltså fungera som en morot för fler att vilja lägga passiva ordrar vilken kanske är en lite oväntad effekt.

På den tiden när det var 50-öringar som tick-size på Stockholmsbörsen så fanns det ett väldigt stort orderdjup på bästa pris. Så om man ville göra en stor affär så kunde man göra det på bästa pris vilket inte alltid går på samma sätt i dag.

3. Du publicerade nyligen en rapport för SNS och den svenska aktiemarknaden, vad är de viktigaste slutsatserna för småsparare att ta med sig från den tycker du?

Jag ser att likviditeten har förbättrats över den här 15-årsperioden mellan 2010 till 2024. Så det är i grunden goda nyheter för alla sparare.

Men det jag tycker framförallt att många småsparare bör ta med sig är att tänka på spreaden. Alltså storleken på skillnaden mellan en akties köp- och säljkurs.

Det är en ganska påtaglig kostnad som jag tror att många småsparare kanske inte tänker på. Om man förlorar en procent varje gång man handlar kan det bli ganska stora pengar i slutändan så det är ett viktigt mått att hålla koll på.

En affär på 10 000 kronor i ett småbolag kan kosta mer än 50 kronor i spread, alltså dubbelt så mycket som courtaget.

Generellt så visar rapporten att kostnaden för spreaden har förbättrats för alla bolag utom de minsta. Man får alltså ”mer aktier för pengarna” i dag än för 15 år sedan.

Börsen fungerar väldigt bra för bolag som har tillräckligt hög omsättning i handeln.

Om du köper aktier i ett storbolagen för 10 000 kronor så kanske du får en spreadkostnad på 2 kronor. Det är betydligt mindre än courtaget på säg 25 kronor för en affär i den storleksordningen.

Sparar man till pension så växer de pengarna också bättre. Pensionsförvaltarna kan omsätta tillgångarna till ett lågt pris.

Men kostnaden för spreaden är något som folk kanske missar när man är på börsen så det är viktigt att se till vilket pris man får köpa eller sälja.

Men för småbolag så ser det sämre ut, där går utvecklingen går åt fel håll.

En affär på 10 000 kronor i ett småbolag kan kosta mer än 50 kronor i spread, alltså dubbelt så mycket som courtaget.

Så det är en viktig insikt eftersom just småsparare tenderar att vara ganska aktiva i småbolag.

Många jämför courtageavgifter och är medvetna om det. Men kostnaden för spreaden är något som folk kanske missar när man är på börsen så det är viktigt att se till vilket pris man får köpa eller sälja.

4. Du har även kikat på svenska börsen i relation till andra länder i EU, hur sticker vi ut och finns det någon som liknar oss?

Det som är mest iögonfallande är att vi har så mycket noteringar på Stockholmsbörsen. Särskilt av små bolag. Där fungerar den svenska marknaden väldigt bra.

Att vi har ett så väl fungerande ekosystem är dels för att vi har en väldigt utvecklad riskkapitalbransch. Men också för att hushållen är så aktiva på finansiella marknader.

I Sverige tänker man att när man sparar pengar för framtiden så är utgångsläget att man lägger det i fonder eller aktier. Så ser det inte ut i övriga Europa, där lägger man mer på sparkonton och i räntefonder.

Det är nästan bara amerikanska hushåll som är bättre ur det perspektivet, vilket nog hänger samman med att de har ett helt annat samhällssystem som kräver att du sparar till exempelvis pensionen och college.

OECD: Stockholmsbörsen är Europas föredöme

Ansedda OECD slår fast i ny rapport att Stockholmsbörsen är en av “de mest dynamiska i Europa”, berättar Di.

Om vi zoomar in på börsens likviditet så är det slående i rapporten att både den svenska aktiemarknaden och den i övriga Europa i stor utsträckning kommit ikapp USA i likviditet.

För 15 år sen var det 60 procent dyrare att handla storbolag i Sverige än vad det var i USA. Den skillnaden är i dag i princip borta.

Om man pratar bolag i jämförbar storlek så är det till och med 25 procent billigare att handla svenska bolag än motsvarande amerikanska bolag i dag, enligt de resultat jag presenterar i SNS-rapporten.

När man jämför likviditet mellan marknaderna är det viktigt att ta hänsyn till att olika marknader har olika sammansättning av aktier.

Spreaden i Volvo var vid tidpunkten 4 baspunkter, medan den i EA var 5,2 baspunkter. Det betyder det att det var 26 procent billigare att handla Volvo än EA. En aktie med samma bolagsvärde.

Jag gör detta genom att jämföra varje svensk aktie med en amerikansk aktie av samma storlek. Exempelvis hade Volvo lastvagnar (börskurs Volvo) i december 2024 ungefär samma börsvärde som spelbolaget EA i USA. Då jämför jag Volvos köp-sälj-spread med motsvarande mått i EA.

Spreaden i Volvo var vid tidpunkten 4 baspunkter, medan den i EA var 5,2 baspunkter. Det betyder det att det var 26 procent billigare att handla Volvo än EA. En aktie med samma bolagsvärde. När jag upprepar proceduren för alla svenska aktier kan jag sedan få fram genomsnittliga skillnader i likviditet och få en jämförelse som jag tycker är rättvis.

5. Du för bland annat fram tanken på en europeisk storbörs, vad skulle vara fördelarna med det?

Det är två aspekter.

För det första är det skalfördelar. Ju större börs, desto lägre avgifter kan man ha för att bedriva verksamheten effektivare. Det kan vara bra att vara stor.

Den andra biten är konkurrensen.

När ett svenskt företag vill notera sig på börsen. Då vänder man sig till Stockholmsbörsen eller möjligen NGM.

Det är låg konkurrens för noteringar i Sverige och i andra länder. Varför är inte andra börsoperatörer här och ger ett erbjudande till svenska bolag? Eller varför noterar inte Nasdaq tyska, franska och brittiska bolag?

Men jag vill inte använda ordet superbörs. Jag pratar om att det skulle vara bra med större börser som agerar över nationsgränserna.

Det är en typ av konkurrens som skulle kunna vara sund.

Men jag vill inte använda ordet superbörs. Jag pratar om att det skulle vara bra med större börser som agerar över nationsgränserna.

Samtidigt är det jätteviktigt att bevara det som har lyckats så bra i Sverige och i Norden.

När Friedrich Merz, förbundskanslern i Tyskland, pratar om en stor börs för Europa så kanske han ser framför sig att vi behöver ha gemensam reglering. Det skulle kunna vara ett hot mot den svenska marknaden med en gemensam EU-reglering.

Det jag ser framför mig är mer ett nerifrån och upp perspektiv. Helt enkelt att göra det möjligt för Nasdaq och andra aktörer att vidga den här lyckade modellen som vi har i Norden.

Läs även: Veckans börsprofil: McDonalds-toppen om svenska burgarkampen: ”Vi expanderar” – Dagens PS