Det är inte utan orsak som Ungernfödde László Szombatfalvy, i dag 93 år, korats till en av världens 99 bästa investerare.

I ett stort reportage i Affärsvärlden berättar nu László Szombatfalvy varför han klev ur börsen när han var på topp, året var 1987.

”Jag hade tre skäl att göra det: Jag tyckte att familjens kapital skulle räcka resten av livet. Jag ville ha tid till annat än att bara läsa årsredovisningar. Jag tyckte att börskurserna var för höga.”

För höga värderingar

Nu lämnade legendaren inte aktiemarknaden helt. Den självlärde börstrollkarlen, som Dagens PS tidigare kallat honom, behöll Handelsbankens Indexaktie som han senare löste in ”till en bra kurs”.

93-åringen berättar också i AFV, där han intervjuas av Per Lindvall, att han haft någon enstaka aktie ytterligare i gömmorna, däribland fastighetsbolaget Castellum som dominerade hans börshorisont helt och hållet efter början av 2000-talet.

Dagens värderingar på börsen anser nestorn är för höga i genomsnitt, vilket han förklarar med ”den onaturligt låga räntan”.

Det går att hitta guldkorn som ger god avkastning, men det gäller att vara envis och påläst, slår börsveteranen fast.

ANNONS
ANNONS

”Man får leta noggrannare. I dag finns det så många noterade bolag att man antagligen hittar ett och annat udda bolag som antingen är rejält undervärderat, eller ger en hög och säker utdelning”, säger László Szombatfalvy till Affärsvärlden där han utvecklar sin syn på risk.

Först i Sverige med aktieanalys

Han om någon vet vad han pratar om, han var först ut med att utveckla aktieanalys på den svenska aktiemarknaden och han förklarar att hans huvudregel är att inte äventyra något som man inte har råd att förlora.

”När jag bedömde risken med en placering brydde jag mig inte ett dugg om volatiliteten, utan mitt mått på risk bestämdes av prognososäkerheten. När jag var aktiv på marknaden och satte ”riktkurser” på nästan hela börslistan, gick det till så att jag gjorde 5 eller 10 års prognoser för utdelningen, i intervallform som skulle täcka 90% av de sannolika utfallen. Och ju större gapet var mellan lägsta och högsta utdelningen vid slutet av perioden, desto större var risken. Det styrde i sin tur det årliga avkastningskravet som varierade mellan 8 och 30%.”

Läs hela AFV-reportaget och här hittar du boken ”Världens 99 bästa investerare”.

Läs även: Svensk aktieklippare gav bort halv miljard [DagensPS.se] »