Legendariske finansnestorn Björn Björnsson, snart 74, i öppenhjärtig intervju i Dagens PS podd Finansräven.

Han är känd för att jobba i det tysta. I kulisserna. Och han har gjort det som krävs när härvor ska nystas upp. Bland annat städade han upp efter skandalerna i Trustor och Skandia, men även i Eniro som fick möjlighet till rekapitalisering genom Björn Björnssons förtjänst.

I affärspressen har han beskrivits som bolagsfixare och terminator. Men det är inte arbetet som städare i skandalbolag som är dagens ämne i Finansräven, där Björn Björnsson intervjuas av Dagens PS publisher Mats Hedberg. Ämnet är dagens finansvärld kontra gårdagens och hur det var att jobba som en av Stockholms första finansanalytiker under 1970-talet.

Vilda västern och detektivarbete

”Finansanalys var lite annorlunda på den tiden, väldigt mycket av arbetet gick åt till att läsa årsredovisningar”, berättar Björn Björnsson och konstaterar att en bra grund då för att ta sig fram var att kunna redovisning och vara duktig på att räkna, kombinerat med sunt förnuft.

På frågan om det var lättare att ta del av finansinformation då, jämfört med i dag, svarar Björn Björnsson kort och gott:

”Nä, det var lite vilda västern ärligt talat. Man fick ägna sig åt detektivarbete.”

Det handlade om att räkna ut hur de framtida vinsterna skulle utvecklas i bolagen för att bedöma aktievärdet. Många företagsbesök blev det då den finansiella information var milt uttryckt undermålig från bolagen, enligt Björnsson.

Samtidigt tyckte företagen att det var kul att få besök från huvudstaden.

Läckte insiderinformation

”Ekonomichefer på mellanstora bolag kunde släppa information som i dag skulle betecknas som inside information. De var så glada att det kom någon från Stockholm och var intresserad av deras verksamhet överhuvud taget.”

Att vara finansanalytiker tillhörde ovanligheterna. Björn Björnsson förklarar att det endast var de stora bankerna, Öhman och Alfred Berg som kunde hålla sig med den typen av kompetens. I Finansanalytikernas förening, som han tillhörde, fanns det inte fler än 30-35 medlemmar.

”Kunskapen på kapitalmarknaden och aktiemarknaden på mellanstora företag var ganska låg”, berättar Björn Björnsson.

När det gäller finansmarknaden anser han att förändringarna av regelverken är det största som hänt sedan han började i branschen.

”Vi levde i en egen liten ankdamm i Sverige på den tiden med en fast växelkurs som skapade en inhemsk inflation. Det ledde så småningom till bankkrisen”, konstaterar han i Finansräven-podden.

ANNONS
ANNONS

Det enda andningshål, som han uttrycker det, som ekonomin och kapitalmarknaden hade när regleringarna var som hårdast var aktiemarknaden.

Allemansfonderna blev startskottet

När Gösta Bohman, ledare för Moderaterna 1970-1981, tillika statsminister kort under mitten av 1970-talet, införde allemansfonderna väcktes intresset på allvar för aktier, minns Björn Björnsson och tillägger att devalveringen som kom senare gjorde att börshajpen kulminerade.

Han berättar att han fortfarande har koll på vad som händer på börsen, även om han inte är särskilt aktiv. Hans horisont är långsiktig.

”För mig är det viktigast att skilja mellan risk och osäkerhet. Många har svårt för att göra det och blandar ihop dessa komponenter, det är ganska lätt om man inte tänker efter.”

För att lyckas på börsen och handla rätt aktier gäller det att förstå bolagen och bilda sig en egen uppfattning om produkter, företagsledning och framtid, framhåller han.

En bra utgångspunkt är att utvärdera om aktien som du är i färd med att köpa har en hög eller låg risk. Tänk ut olika scenarier, tipsar den luttrade finansanalytikern i PS-podden Finansräven.

”Det ingår i beslutsmodellen. Steget är inte så jättelångt från risk till osäkerhet om man inte har någon aning om vad utfallet blir.”

”För mig är det lättare att ta en finansiell risk om jag är komfortabel med min värdering av ett bolag, exempelvis genom att köra belåning. Det är lite gammaldags, men sådan är jag.”

”Inflationsspöket inget spöke”

Björn Björnsson ger även sin syn på samhällets nedsläckningar, vilka konsekvenser det får på länders ekonomier och vilka det är som ytterst drabbas av så kallade lock downs.

När det gäller penningpolitik har han svårt att förstå Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

”Det känns väldigt avlägset. Nu handlar det om att få folk att konsumera så att marknaderna, länderna och ekonomierna överlever. För mig är inflationsspöket inget spöke.”

Björn Björnsson berättar även vad han gör nu för tiden, snart 74 år fyllda, och hur han ser på börsen framöver.

Och vilka aktier han tror mest på för dig som vill skugga en riktig finanslegendar.

Lyssna på avsnittet på Finansräven här på Dagens PS. Missa inte detta!